Detta snabbtest delar in svaren i tre kategorier:

0-16 poäng	- Troligen inte social fobi
17-21 poäng	- Riskzon för social fobi
22-56 poäng	- Troligen social fobi

 

Du fick totalt   poäng.

Notera att detta test bara ger en grov indikation, inte någon säker diagnostisering!

I den svenska allmänbefolkningen har personer som INTE har social fobi i genomsnitt 9,1 (SD=7,3) poäng. Det värde som står inom parentesen är den s.k. statistiska standardavvikelsen. I praktiken betyder detta att om din poäng är lägre än 9,1 + 7,3 = 16,4 poäng så har du troligtvis inte social fobi. Ditt värde ligger alltså inom normalvariationen.

Ett undantag kan gälla personer med en avgränsad eller specifik social fobi som har besvär i enbart en eller två situationer. För dessa personer kan det räcka med att skatta minst en situation (t.ex. tala inför grupp) som minst en trea (mycket obehaglig). Det förutsätter dock att diagnoskriterierna för social fobi uppfylls genom att situationen medför ångest som stör normalt fungerande.

För personer med diagnostiserad social fobi, som har deltagit i våra behandlingsstudier, har genomsnittspoängen varit 29,7 (SD=8,4) poäng. Kliniska studier tyder också på att om du har minst 30 poäng, eller skattar minst fem situationer som tre eller högre, är det troligt att man har en mer generaliserad form av social fobi.

Kärnproblematiken i social fobi består av en stark rädsla för situationer där man känner sig värderad eller granskad av andra. Man är rädd att bete sig på ett sätt som kan medföra att man känner sig förödmjukad, bortgjord, hamnar i en pinsam situation eller får sänkt självförtroende.

Att stå i fokus för andras uppmärksamhet, som när man t.ex. talar inför en grupp, är något som många kan uppleva som obehagligt. Många känner sig också nervösa eller onaturliga i umgänge med andra människor på fester eller i andra sociala sammanhang. Det är dock inte detta vi menar när vi säger att någon har social fobi, utan det är först när rädslan blir så stark och överdriven att livet störs och man börjar undvika de situationer man är rädd för, som man betecknar det som en fobi. När det inte är möjligt att undvika situationen uthärdar man den under stark ångest eller tar till knep för att lättare ta sig igenom den. Rädslan ska med andra ord medföra stora hinder i det dagliga livet för att den ska kallas för fobi. Personer med social fobi kan uppleva ångest i både prestationssituationer (där man är tvungen att prestera eller göra något inför andra) och interaktionssituationer (där man umgås eller interagerar med andra).

Man måste inte uppfylla kriterierna för social fobi (eller social ångest som det numera kallas) för att ha nytta av behandling. Snabbaste sättet att få hjälp är vår självhjälpsbok, men om du bor på en universitetetsort kan du ofta få gratis hjälp via psykologmottagningarna. Se länkar längre ner på sidan!

Detta snabbtest delar in svaren i tre kategorier:

0-16 poäng	- Troligen inte social fobi
17-21 poäng	- Riskzon för social fobi
22-56 poäng	- Troligen social fobi

 

Du fick totalt   poäng.

Notera att detta test bara ger en grov indikation, inte någon säker diagnostisering!

I den svenska allmänbefolkningen har personer som INTE har social fobi i genomsnitt 9,1 (SD=7,3) poäng. Det värde som står inom parentesen är den s.k. statistiska standardavvikelsen. I praktiken betyder detta att om poängen är lägre än 9,1 + 7,3 = 16,4 poäng så har man troligtvis inte social fobi. Ditt värde ligger alltså något över normalvariationen.

För personer med diagnostiserad social fobi, som har deltagit i våra behandlingsstudier, har genomsnittspoängen varit 29,7 (SD=8,4) poäng. Kliniska studier tyder också på att om du har minst 30 poäng, eller skattar minst fem situationer som tre eller högre, är det troligt att man har en mer generaliserad form av social fobi.

Kärnproblematiken i social fobi består av en stark rädsla för situationer där man känner sig värderad eller granskad av andra. Man är rädd att bete sig på ett sätt som kan medföra att man känner sig förödmjukad, bortgjord, hamnar i en pinsam situation eller får sänkt självförtroende.

Att stå i fokus för andras uppmärksamhet, som när man t.ex. talar inför en grupp, är något som många kan uppleva som obehagligt. Många känner sig också nervösa eller onaturliga i umgänge med andra människor på fester eller i andra sociala sammanhang. Det är dock inte detta vi menar när vi säger att någon har social fobi, utan det är först när rädslan blir så stark och överdriven att livet störs och man börjar undvika de situationer man är rädd för, som man betecknar det som en fobi. När det inte är möjligt att undvika situationen uthärdar man den under stark ångest eller tar till knep för att lättare ta sig igenom den. Rädslan ska med andra ord medföra stora hinder i det dagliga livet för att den ska kallas för fobi. Personer med social fobi kan uppleva ångest i både prestationssituationer (där man är tvungen att prestera eller göra något inför andra) och interaktionssituationer (där man umgås eller interagerar med andra).

Man måste inte uppfylla kriterierna för social fobi (eller social ångest som det numera kallas) för att ha nytta av behandling. Snabbaste sättet att få hjälp är vår självhjälpsbok, men om du bor på en universitetetsort kan du ofta få gratis hjälp via psykologmottagningarna. Se länkar längre ner på sidan!

Detta snabbtest delar in svaren i tre kategorier:

0-16 poäng	- Troligen inte social fobi
17-21 poäng	- Riskzon för social fobi
22-56 poäng	- Troligen social fobi

 

Du fick totalt   poäng.

Notera att detta test bara ger en grov indikation, inte någon säker diagnostisering!

I den svenska allmänbefolkningen har personer som INTE har social fobi i genomsnitt 9,1 (SD=7,3) poäng. Det värde som står inom parentesen är den s.k. statistiska standardavvikelsen. I praktiken betyder detta att om poängen är lägre än 9,1 + 7,3 = 16,4 poäng så har man troligtvis inte social fobi. Ditt värde ligger alltså över normalvariationen. Men det är faktiskt ganska vanligt med social ångest! Så många som 15,6 procent av svenskarna besväras av social ångest till den grad att kriterierna för social fobi uppfyllds.

Social fobi uppkommer vanligtvis vid 12–17 års ålder. Tonåren är en sårbar period där många upplever osäkerhet och vacklande självförtroende. Känsligheten för att bli granskad och bedömd blir påtaglig. Social fobi förekommer även i barndomen och åtskilliga personer med social fobi beskriver att de varit blyga som barn. Det är ovanligt att social fobi märks för första gången efter det att man har fyllt 25.

För personer med diagnostiserad social fobi, som har deltagit i våra behandlingsstudier, har genomsnittspoängen varit 29,7 (SD=8,4) poäng. Kliniska studier tyder också på att om du har minst 30 poäng, eller skattar minst fem situationer som tre eller högre, är det troligt att man har en mer generaliserad form av social fobi.

Kärnproblematiken i social fobi består av en stark rädsla för situationer där man känner sig värderad eller granskad av andra. Man är rädd att bete sig på ett sätt som kan medföra att man känner sig förödmjukad, bortgjord, hamnar i en pinsam situation eller får sänkt självförtroende.

Att stå i fokus för andras uppmärksamhet, som när man t.ex. talar inför en grupp, är något som många kan uppleva som obehagligt. Många känner sig också nervösa eller onaturliga i umgänge med andra människor på fester eller i andra sociala sammanhang. Det är dock inte detta vi menar när vi säger att någon har social fobi, utan det är först när rädslan blir så stark och överdriven att livet störs och man börjar undvika de situationer man är rädd för, som man betecknar det som en fobi. När det inte är möjligt att undvika situationen uthärdar man den under stark ångest eller tar till knep för att lättare ta sig igenom den. Rädslan ska med andra ord medföra stora hinder i det dagliga livet för att den ska kallas för fobi. Personer med social fobi kan uppleva ångest i både prestationssituationer (där man är tvungen att prestera eller göra något inför andra) och interaktionssituationer (där man umgås eller interagerar med andra).

Resultatet på detta test kanske känns tungt, men det behöver det inte vara. Det finns mycket god hjälp att få. Snabbaste sättet att få hjälp är vår självhjälpsbok, men om du bor på en universitetetsort kan du ofta få gratis hjälp via psykologmottagningarna. Se länkar längre ner på sidan!