Professor i klinisk psykologi
Vi vände oss till de 10,000 ”värsta spelarna” hos Norsk tipping. Alltså de 10,000 som spelade för störst summor under det senaste året. Dessa personer matchades sedan på kön, ålder och nettoförluster för att skapa “statistiska trillingar”. Varje trilling lottades sedan till en av tre olika grupper: 1) Telefonsamtal, 2) Vanligt brev eller 3) Kontrollgrupp. … Läs mer!
När är det bästa tillfället för ett nätkasino att tipsa en spelare om frivillig gränssättning? Tanken är god – genom att på förhand bestämma sig för hur mycket man är villig att förlora så blir det som ett säkerhetsbälte (eller kanske snarare en farthållare). Har man spelat bort det tänkta beloppet säger nätkasionot till. Är … Läs mer!
Idag klockan 10 försvarar doktorand David Forsström sin avhandling som bär namnet “The use and experience of responsible gambling tools: An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use”. Jag har varit huvudhandledare och biträdande dito är docent Hugo Hesser (Linköpings universitet) samt docent Markus Jansson-Fröjmark (Karolinska Institutet). … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!
Problemspelande är ett folkhälsoproblem som berör drygt 2 % av befolkningen i Sverige. Spelandet leder till allvarliga konsekvenser för den som spelar, som psykiskt lidande, ekonomiska problem, suicidalitet samt ytterligare missbruk (alkohol eller droger) och problem med den fysiska hälsan. Problemspelandet kan dessutom få allvarliga konsekvenser för närstående till spelarna. Så många som 18 % av Sveriges … Läs mer!
Utifrån grundläggande inlärningspsykologi är det lätt att förstå hur människor lär sig att ägna sig åt hasardspel: människan lär sig helt enkelt att associera ett specifikt beteende (spelande) med en tilltalande konsekvens (spänning, ekonomisk förtjänst mm) och fortsätter därför att spela. Det är betydligt svårare att förstå varför man fortsätter att spela, trots att man … Läs mer!
Vi vet alla att man ska “spela lagom“. Men vad som faktiskt är lagom är inte särskilt tydligt. Att informera och ge tips är ett sätt att förebygga problem. Ett annat är att spelbolagen ofta analyserar varje spelares spelmönster och ger återkoppling innan det är för sent. Det finns några olika verktyg spelbolagen kan använda … Läs mer!
Det ökade antalet spelsajter på nätet under senare år innebär att spel om pengar har blivit mer lättillgängligt. Detta skulle kunna leda till att fler får problem med problemspelande. Samtidigt innebär onlinespelande även nya möjligheter att introducera åtgärder som kan förhindra spelproblem. GamTest är ett onlinetest av spelbeteende och ger information som kan användas för … Läs mer!
Ungefär 70 % av befolkningen i Sverige i åldrarna 16–84 år ägnar sig åt spel om pengar. Denna siffra omfattar även personer som spelar mycket sällan. För de flesta som spelar leder inte spelandet till några problem, men för en minoritet kan spelandet få ödesdigra konsekvenser för deras ekonomi, hälsa och relationer. Problemspelande definieras som … Läs mer!
Var 50:e person i Sverige är problemspelare och ytterligare var 20:e har en viss risk för spelproblem. Trots stora negativa konsekvenser för både spelaren och dess anhöriga söker få behandling. För de som ändå ber om hjälp är sannolikheten att bli bättre mycket stora. För några år sedan fick vi ett relativt stort anslag från … Läs mer!