Professor i klinisk psykologi
Idag publicerades vår nya artikel där vi beskriver Negative Effects Questionnaire och den allra senaste informationen om hur psykometriskt bra formuläret är. Artikeln återfinns i det aktuella numret av Behavioural and Cognitive Psychotherapy och bygger på svar från 564 patienter i fem olika behandlingsstudier. Vi använde Rasch-analys, vilket används i växande omfattning särskilt inom hälsoområdet. Läs artikeln … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!
Det ökade antalet spelsajter på nätet under senare år innebär att spel om pengar har blivit mer lättillgängligt. Detta skulle kunna leda till att fler får problem med problemspelande. Samtidigt innebär onlinespelande även nya möjligheter att introducera åtgärder som kan förhindra spelproblem. GamTest är ett onlinetest av spelbeteende och ger information som kan användas för … Läs mer!
Prokrastinering är ett vanligt problem och brukar beskrivas som att medvetet skjuta upp något man planerat att göra, trots att man förväntar sig negativa konsekvenser av uppskjutandet. På senare tid har det forskats mycket om prokrastinering, men forskarvärlden är inte helt enig när det gäller hur fenomenet ska definieras och hur man bäst mäter det. … Läs mer!
Skjuter du medvetet upp uppgifter eller åtaganden trots att detta får negativa konsekvenser? Är du värre än de flesta? Testa dig själv! Jag och min doktorand psykologen Alexander Rozental har översatt tre självskattningsinstrument. De heter Irrational Procrastination Scale (9 frågor som handlar om ens tendens att medvetet ägna sig åt annat än du borde), Pure Procrastination Scale (12 … Läs mer!
Många känner till formuläret Quality of Life Inventory (QOLI). QOLI mäter en persons livskvalitet genom att väga samman hur nöjd man är med ett specifikt livsområde och hur viktigt man anser det vara. Totalt tar formuläret upp 16 olika domäner (t ex hälsa, självrespekt, kärlek, vänner, kreativitet). Formuläret har visat sig var ganska bra (se … Läs mer!
Erik Forsell och Andreas Svensson är två duktiga nyblivna psykologer för Linköpings universitet som precis försvarat sin examensuppsats “Att skilja prokrastinerare från andra, och från varandra: en psykometrisk utvärdering av ett screening-batteri för prokrastinering och klusteranalys av ett svenskt sample med kliniska prokrastinerare”. Jag var en av de stolta handledarna. Uppsatsen är en utvärdering av … Läs mer!
Idag publicerade vi en artikel i BMC-tidskriften Health and Quality of Life Outcomes (impact factor 2.27). Den svenska titeln på rapporten är ”Klinisk validering av en icke-heteronormativ version av social interaktion Anxiety Scale (SIAS)”. Trots välkomnade förändringar i samhällets attityder och praxis gentemot sexuella minoriteter kan fall av heteronormativitet fortfarande finns inom vård och forskning. … Läs mer!
Kan man mäta livskvalité? Svaret beror förstås på vad man lägger i begreppet. Ett sätt att försöka fånga betydelsen har gjorts med ett formulär som heter Quality of Life Inventory. Det är ett formulär som ber enkätbesvararen att ta ställning till hur nöjd man är med 16 olika livsdomäner. Quality of Life Inventory är enligt FBanken ett … Läs mer!