Prokrastinering: Goda behandlingsresultat håller i sig efter 1 år

Att med avsikt skjuta upp nödvändiga uppgifter – att prokrastinera – är vanligt förekommande i många människors liv. Även då det ofta uppfattas som stressande och aldrig särskilt hjälpsamt, är ett sådant uppskjutande sällan associerat med mycket påfrestning eller omfattande konsekvenser. Däremot kan det för vissa individer utvecklas till ett vanemässigt beteendemönster som påverkar både … Läs mer!

Metaanalys på individnivå ger nya insikter om mekanismerna bakom ångest och vilken behandling som passar vilka patienter

Ångeststörningar är den största diagnosgruppen bland psykiska sjukdomar. Globalt beräknas ungefär 812 miljoner människor vara drabbade. Trots att vi sedan många år tillbaka har haft tillgång till effektiva medicinska och terapeutiska behandlingar är det en minoritet som får adekvat hjälp. En väg för att öka tillgången till behandling är att dra nytta av den tekniska … Läs mer!

Ny studie blir först med att undersöka resultaten av parterapi vid spelberoende

Ungefär 70 % av befolkningen i Sverige i åldrarna 16–84 år ägnar sig åt spel om pengar. Denna siffra omfattar även personer som spelar mycket sällan. För de flesta som spelar leder inte spelandet till några problem, men för en minoritet kan spelandet få ödesdigra konsekvenser för deras ekonomi, hälsa och relationer. Problemspelande definieras som … Läs mer!

Emotionell intelligens modererar upplevd stress och suicidtankar hos deprimerade ungdomar

Självmord (suicid) är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen bland ungdomar i åldern 15-24 (World Health Organization, 2012). I Sverige tog totalt 1531 personer livet av sig under år 2014 (1044 män och 487 kvinnor – se detaljerade statistik). Det mänskliga lidandet kring dessa öden är bortom våra mätinstrument. Då det är osannolikt att ett … Läs mer!

Acceptance and Commitment Therapy kan ge god effekt för psykospatienter i slutenvården

I dag saknas i stor utsträckning strukturerade psykologiska insatser i den svenska slutenvården (se t.ex. Socialstyrelsen, 2009) och en vanlig beskrivning av situationen är att man i huvudsak erbjuder förvaring och medicinering. För att öka möjligheterna till psykologisk behandling inom slutenvården ville vi undersöka om ACT (Acceptance and Commitment Therapy)  skulle kunna fungera som ett … Läs mer!

Detta motiverar tinnituspatienter att påbörja och fortsätta med internetbaserad KBT

Tinnitus, att höra ljud utan någon yttre källa, är ganska vanligt – drygt en av tio upplever detta. Men för vissa, ca 1–2 %, blir tinnitus ett problem som avsevärt försämrar livskvaliteten. Det finns ingen medicinsk behandling för att bota kronisk tinnitus men IKBT-behandling, internetbaserad kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna minska patienternas lidande avsevärt … Läs mer!

Finns det ökade risker vid internetterapi? Ny metaanalys på tidigare outforskat område

Den senaste tiden har man kunnat läsa om hur psykisk ohälsa ökar i samhället och hur vårdbehovet därmed växer. Depression är idag en av de mest förekommande sjukdomarna och innebär, förutom det mänskliga lidandet, stora kostnader för samhället. Hur vi ska möta detta vårdbehov är en av vår generations stora utmaningar och ställer höga krav på … Läs mer!

Nytt formulär: Negativa effekter av psykologisk behandling

NEQ-skalan

Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning som ger stöd åt psykologisk behandling vid en rad psykiatriska och somatiska besvär. Fokus har dock nästan uteslutande legat på de positiva effekterna. Det är naturligt att de flesta kliniska studier som görs tar fasta på respektive behandlings positiva resultat, men tyvärr ignorerar majoriteten av behandlingsforskningen … Läs mer!

Hög stress ger sämre koncentrations- och problemlösningsförmåga hos studenter

Forskning på studenters lärande har visat att stress kan påverka både koncentrations- och problemlösningsförmågan negativt (Uehara et al., 2010). Såväl sociala som personliga och akademiska krav kan vara källor till stress. Det kan handla om akademiska utmaningar, att hitta nya vänner, förändringar i mat- och sovvanor eller att anpassa sig till nya pedagogiska miljöer. Om … Läs mer!

Effekten av att kombinera SSRI + KBT vid social ångest – ny artikel i British Journal of Psychiatry

Det är sedan tidigare känt att kognitiv beteendeterapi så väl som moderna antidepressiva läkemedel (SSRI [Selective serotonin reuptake inhibitors]) ensamt kan ha god effekt på social fobi. Dock har få studier undersökt effekten av att kombinera dessa. Bristen på kunskap blir tydlig när man läser Socialstyrelsens nationella riktlinjer (se bilden nedan). I en artikel som … Läs mer!