Professor i klinisk psykologi
Jag och postdoktorn Anne-Wil Kruijt har precis publicerat ett så kallat “eLetter” publicerat i British Journal of Psychiatry. Titeln är “Processing confusing procedures in the recent re-analysis of a cognitive bias modification (CBM) meta-analysis” och är en kommentar på en debatt mellan två forskargrupper som drar olika slutsatser kring effektiviteten av uppmärksamhetsträning. Du kan läsa … Läs mer!
IKBT med terapeutstöd, alltså kognitiv beteendeterapi som patienten tar del av via internet, samtidigt som hen får stöd av en terapeut via telefon eller mejl, har i forskningen visat sig vara effektivt för många typer av problem. Generellt sett har studierna dock bedömt relativt kortsiktiga effekter. Vad gäller hur effekterna står sig vid så kallade … Läs mer!
Ångestproblematik är vanligt hos äldre – studier visar att 5–10 % i åldern över 65 år uppfyller kriterierna på en ångestdiagnos. Depression är minst lika vanligt i den här gruppen, 10–15 % beräknas vara drabbade. Många av dem som lider av depression, 48 % enligt en studie, har dessutom samtidigt ångestproblematik. Denna grupp med blandade … Läs mer!
SSRI-läkemedel är ett av de läkemedel som förskrivs mest mot psykisk ohälsa, vid såväl ångest- som depressionsproblematik. På senare tid har effekten av denna typ av läkemedel dock ifrågasatts. I flera metaanalyser har SSRI inte visat sig bättre än placebo, även om det också finns studier där man sett signifikant effekt, exempelvis vid svår depression. … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!
Social ångest, eller social fobi, är en av de vanliga ångestsjukdomarna. Mellan 6 % och 13 % beräknas någon gång under livet drabbas. Resultaten från tidigare forskning på strukturella förändringar kopplade till social ångest har varit inkonsekventa både när det gäller riktningen hos förändringar av grå substans i olika hjärnområden och när det gäller kopplingarna … Läs mer!
Stress i arbetet är ett stort problem för många. Inte minst chefer upplever ofta att arbetet är intensivt och ställer höga krav, något som kan leda till kronisk stress och sömnsvårigheter. Stressen får inte bara konsekvenser för cheferna själva, utan kan även leda till negativa hälsoeffekter hos deras anställda. Under de senaste 40 åren har … Läs mer!
Prokrastinering, att avsiktligt skjuta upp sådant man behöver göra, är ett vanligt problem. Detta gäller inte minst bland universitetsstudenter: åtminstone 50 % upplever betydande problem med att slutföra uppgifter. Detta kan givetvis påverka studieresultaten negativt och det kan även leda till stress, oro, ångest och skam. KBT tros kunna hjälpa vid problem med prokrastinering, men … Läs mer!
Problemspelande är ett folkhälsoproblem som berör drygt 2 % av befolkningen i Sverige. Spelandet leder till allvarliga konsekvenser för den som spelar, som psykiskt lidande, ekonomiska problem, suicidalitet samt ytterligare missbruk (alkohol eller droger) och problem med den fysiska hälsan. Problemspelandet kan dessutom få allvarliga konsekvenser för närstående till spelarna. Så många som 18 % av Sveriges … Läs mer!
Den psykiatriska slutenvården är en komplex miljö där patienterna ofta har stora behov och allvarliga symtom som hallucinationer, vanföreställningar och suicidalitet. Samtidigt har personalen en stor administrativ arbetsbörda, och studier visar att de endast lägger ca 50 % av arbetstiden på direktkontakt med patienterna. En ännu mindre andel av den tiden ägnas åt behandlande arbete. … Läs mer!