Attityder gentemot personer med nedsatt hörsel respektive tinnitus

Syftet med den föreliggande utredningen var att ta fram mätinstrument, formulär, som avsåg undersöka allmänhetens inställning till personer med nedsatt hörsel (studie 1) respektive tinnitus (studie 2).

Studie 1 omfattade 294 personer och studie 2 inkluderade 316 personer. Totalt ingick således 610 personer i utredningen. Dessa deltagare rekryterades från ett obundet slumpmässigt urval.

Under våren 2002 skickades brev ut som bland annat innehöll formulär. Dessa formulär utgjordes i sin tur av bakgrundsfrågor och påståenden, vilka var framtagna utifrån WHO: s klassifikationssystem, det vill säga International Classification of functioning, disability and health (ICF) eller Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Påståendena i formuläret skattades via en sjugradig skala (1=stämmer inte alls till 7=stämmer precis).

Resultatet visade att vissa områden kunde identifieras med godtagbar intern konsistens, men att namngivning av faktorerna vid flera tillfällen var svår. De reliabla faktorer som identifierades i studie 1 var negativa förväntningar ( =.80), adativ coping ( =.77), självkontroll ( =.59), utanförskap ( =.75) och kommunikation ( =.78). I studie 1 intog deltagarna ofta ett neutralt förhållningssätt gentemot personer med nedsatt hörsel då skattningen av presenterade påståenden var lika med "vet ej". Sammanfattningsvis blir slutsatsen att deltagarna i studie 1 inte hade några direkta uttalade mönster av positiva eller negativa attityder gentemot personer med nedsatt hörsel. Däremot förefaller deltagarna säkra på att stöd från omgiviningen var betydelsefullt för personen ifråga.

I studie 2 identifierades faktorerna sömn och trötthet ( =.80), stress och oro ( =.62), förståelse ( =.75), social konsekvenser ( =.57), försvårande omständigheter ( =.71), negativ affekt ( =.86) och undvikande ( =.64). Samtliga av dessa faktorer går att relatera till tidigare tinnitusliteratur (Andersson, 2000).

Resultatet från studie 1 och 2 var komplext och inte alldeles lätt att tolka. Resultatet pekar på ett glapp mellan hur personer med erfarenheter av nedsatt hörsel respektive tinnitus resonerar jämfört med andra. Vad detta beror på skall här vara osagt.

Förhoppningen är att resultatet från de båda studierna skall bana väg för ytterligare utredningar och framtida enkäter.