Sammanfattning av Internetstudien om bias i minnet för trygga ansikten hos personer med paniksyndrom

Igenkänningsbias för trygga ansikten vid paniksyndrom undersöktes, i syfte att pröva om en Internetbaserad studie gav samma resultat som tidigare forskning. Igenkänningsbias för trygga ansikten vid paniksyndrom har påvisats i åtminstone en studie. Material och procedur var till största delen lånade från denna (Lundh, Czyzykow & Öst, 1998). Delsyften i studien var att undersöka om personer med troligt paniksyndrom skiljde sig åt med avseende på tittid på ansikten de subjektivt skattat som antingen trygga, neutrala eller otrygga, samt att jämföra de formulär som användes för att screena deltagarna för paniksyndrom med avseende på intra- och interbedömarreliabilitet. Formulären som användes var panikmodulerna ur Internetversionerna av WHO:s Composite International Diagnostic Interview (World Health Organization, 1997) och Anxiety Disorders Interview Schedule for DSM-IV – revised, ADIS-r (di Nardo, Brown & Barlow, 1994). Deltagarna i paniksyndromsgruppen rekryterades från en behandlingsväntelista. 70 personer av 169 som lämnade kompletta svar bedömdes ha paniksyndrom. De jämfördes på de ovan nämnda frågeställningarna med 30 kontrollpersoner som matchats på variablerna kön och ålder. Resultaten visade inga skillnader i igenkänning för trygga (eller otrygga eller neutrala) ansikten grupperna emellan. Inte heller upptäcktes några skillnader i tittid för trygga/otrygga/neutrala ansikten. En inomgruppseffekt för bias för trygga och otrygga ansikten sågs visserligen i paniksyndromsgruppen, men berodde sannolikt på en initial skattningsbias som också upptäcktes vid inomgruppsanalyser. Urvalsförfarande, olikheter i de experimentella betingelserna och olika kontrollrelaterade frågor diskuterades som möjliga orsaker till de uteblivna gruppskillnaderna. Intra- och interbedömarreliabiliteten för screeningsformulären varierade från acceptabel till utmärkt, mätt med Cohen´s kappa. Det konstaterades att det är förenat med en hel del osäkerhet att screena individer för paniksyndrom på Internet, samt att ADIS-r oftare än CIDI låg i linje med en slutgiltig bedömning av om en individ hade paniksyndrom eller inte.