I TV4:s Nyhetsmorgon diskuterade jag och den mycket kompetenta Judith Wolst en psykologisk studie om Facebook. Ett forskarteam lät 86000 personer besvara ett personlighetsformulär. Det var totalt 100 frågor som skulle ge svar på vilken personlighetstyp man var (enligt 5-faktorsteorin). Man använde sedan resultatet av denna enkät som ett facit.

Sedan ville man undersöka vem som kom närmast detta facit; var det ens vänner på Facebook eller en dator med en speciell algoritm? Datorn fick inte tillgång till någon annan information än vilka inlägg på Facebook som personen hade gillat (”likes”).

Det visade sig att om datorn bara fick tillgång till 10 likes var den ändå lika bra på att förutsäga en personlighet som ens vanliga (halvytliga) Facebook-vänner. Hade den tillgång till 70 likes var den lika träffsäker som en personlig vän. Motsvarande siffra för en familjemedlem är 150 likes. Och hade datorn tillgång till 300 eller flera likes så var den bättre än ens partner!

[lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/facebooklikes.png” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/facebooklikes-1024×533.png” width=”1024″ align=”left” title=”Ju fler likes desto träffsäkrare blir datorn.” frame=”true” icon=”image” caption=””]

Det kan kännas skrämmande att de elektroniska fotspår som vi (kanske omedvetet) lämnar kan vara så meningsbärande. Men två brasklappar är viktiga att redovisa. För det första är ett personlighetstest – alltså det som var facit i denna studie – inte särskilt reliabelt. Det vill säga, om en person besvarar en enkät idag är det nästan helt säkert att den kommer att besvara frågorna något annorlunda om en månad. Det är förstås inte bra att något som ska mäta en stabil egenskap (som ju personlighet bör vara) inte ger samma resultat. Det är som en våg som en dag visar 70 Kg och en annan 80 Kg trots att man varken gått upp eller ner i vikt.

Den andra brasklappen är att de vänner som man bad beskriva personligheten endast fick göra det med en enkät bestående av 10 kryssfrågor.

Låt datorn analysera dina “likes” och berätta vem du är: http://applymagicsauce.com/test.html

Enligt artikeln har den genomsnittlige användaren på Facebook klickat “gillar” 227 gånger i sitt liv. Ju fler gillanden man gjort desto säkrare blir datorn i sin prediktion. Men efter 500 “likes” planar det ut (och då är faktiskt bara korrelationen mellan datorn och personlighetstestet r=0.66).

Men resultatet är ändå mycket intressant. Genom att analysera en persons gillade inlägg kan man alltså mycket bättre än slumpen förutsäga vilken typ av person en Facebook-användare är. I artikeln är man mycket entusiastisk och menar att datorer i framtiden kommer att kunna hjälpa oss med komplexa beslut – de ger till och med förslaget att guide:a en i yrkesval och vilken partner man ska välja! [lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/facebookannons.png” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/facebookannons-236×300.png” width=”236″ align=”left” title=”facebookannons” frame=”true” icon=”image” caption=”Som framgår av bilden kan jag alltså skapa en annons som endast visas för spansktalande amerikaner som är i sverige och som är mycket konservativa samtidigt som de är intresserade av meditation. (Klicka för att förstora bilden)”]

Något man inte tar upp i artikeln – men som jag gissar är relativt vanligt – är det faktum att vissa gillar saker av strategiska orsaker. Om man vet med sig att man om några dagar behöver be en person om hjälp kanske den cyniske och uträknande personen gillar en facebookväns kattbild utan att genuint bottna i detta. Samma sak med personer som man vet har det svårt just nu – för att muntra upp kanske man klickar på gillar oavsett innehållet i vad som skrivits eller delats. (Överkurs: Detta händer om man under 48 timmar gillar allt.)

Andra problem med gillande på Facebook är att de sker relativt offentligt. Kanske skulle gillandet säga ännu mer om personen om endast den som blev gillad fick veta det. Även frånvaron av gillande av ett specifikt inlägg skulle kunna vara något som kunde användas för att bygga en ännu mer träffsäker modell. Vart detta ska leda är oklart, men redan nu kan man som annonsör på Facebook dra nytta av detta. Exempelvis annonserar jag just nu efter personer som gått i psykoterapi och som vill dela med sig av sina negativa upplevelser. Genom Facebook kan jag redan idag dra nytta av all den insamlade informationen för att endast rikta annonserna till rätt målgrupp – t ex personer som gillar psykoterapirelaterade inlägg (se bilden för exempel!).

Hur ska man göra om en arbetskollega skickar en vänförfrågan? Och vad säger forskningen om att bli bortplockad som vän på Facebook?

Om man ska acceptera en vänförfrågan är förstås individuellt, men i en artikel som undersökt detta svarar 90% “ja”, men 25% av dessa ser samtidigt över sina sekretessinställningar. I en relaterad artikel tar man även upp det faktum att man ibland blir borttagen som vän.

“Man blir ledsen av Facebook”

Att Facebook ger en ökning av negativa känslor menar man i en artikel (som jag faktiskt var granskare av innan den accepterades för publicering). I studien fördelade man slumpmässigt ett antal tyskar in i tre grupper:
1. Vara på Facebook
2. Surfa på nätet
3. Inget speciellt

Efter 20 minuter kunde man se att de som var på Facebook mådde signifikant sämre än de som var med i de två andra grupperna. En hypotes var att man tyckte att man kastat bort sin tid, men även att den verklighet som visas upp på Facebook är skev i den bemärkelsen att det mest är skryt och lyckade förehavanden som visas upp. Men det finns ju även artiklar som tar upp olika positiva sidor av Facebook.

[lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/typer-av-profilbilder.png” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/typer-av-profilbilder-214×300.png” width=”214″ align=”left” title=”typer av profilbilder” frame=”true” icon=”image” caption=”Klicka på bilden för att förstora den”]

Profilbilder säger något om människan bakom!

Det menar i alla fall i minst två studier. Den första studien menar att det finns olika typer av profilbilder – de som gillas mest är de som visar en speciell händelse (t ex giftermål på en strand). Foton som däremot skvallrar om ens hobby (bandyklubba) är de minst omtyckta. I den andra artikeln redovisar man könsskillnader – män brukar nämligen oftare hålla i något, har formella kläder och gör oftare något riskfyllt. Kvinnor å andra sidan har oftare familjen med på sin profilbild, ler och har nästan aldrig solglasögon (bonusstudie om könsskillnader).

Gör Facebook oss svartsjuka?

Ja, det finns vetenskapliga artiklar om detta också! Enligt en artikel är kvinnor mer svartsjuka (men kanske på goda grunder?). Det finns till och med en svartsjukeenkät (“facebook jealousy questionnaire”). Här är några andra nya intressanta vetenskapliga artiklar:

Om du vågar kan du gilla denna sida… ;-)