Det finns numera ett stort antal publicerad vetenskapliga artiklar som utvärderat effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi. Resultatet har sammanfattats i flera metaanalyser som alla pekar mot att resultatet oftast är gott. Att det i princip alltid är bättre att få internetbehandling än att stå på väntelista är inte särskilt förvånande. Däremot kanske inte alla känner till att i de studier där man gjort en direkt jämförelse mellan internetbehandling å ena sidan och traditionell kognitiv beteendeterapi å andra sidan (det vill säga där terapeut och klient träffas fysiskt en gång i veckan) så är resultatet oftast lika goda. Viktigt att betänka är dock att alla dessa resultat tittar på hela grupper. Det kan alltså finnas enskilda personer som inte har någon nytta alls av behandlingen även om gruppen som helhet fått ett bra resultat.
Men vem söker sig då till en internetbehandlingsstudie och hur hittar man till den? Det var just denna fråga som vi försökte besvara i en artikel som idag accepterades. Med hjälp av data från 982 personer som anmält sig till depressionsstudien ACTUA undersökte vi om rekryteringsvägen hade någon betydelse. Det korta svaret är ja. Det var nämligen så att personer som hade en mer aktiv egen roll (till exempel egna Google-sökningar) hade högre grad av nedstämdhet och ångest jämfört med personer som sökte till behandlingsstudien efter att ha sett en tidningsannons. Dessutom identifierades ett antal demografiska skillnader mellan grupperna. Alltså olika rekryteringsvägar ger olika patienter.
Läs studien i sin helhet (open access):
Lindner, P., Nyström, M. B. T., Hassmén, P., Andersson, G., & Carlbring, P. (2015). Who seeks ICBT for depression and how do they get there? Effects of recruitment source on patient demographics and clinical characteristics. Internet Interventions, 2(2), 221-225. doi: 10.1016/j.invent.2015.04.002