Det är välkänt att internetbaserade behandlingar kan vara synnerligen effektiva vid depression. Men avhoppen från denna typ av interventioner kan i vissa fall vara hög. Detta gäller särskilt om det är helt automatiserade program (så som Moodgym). Det finns mycket tyckanden och åsikter men välgjorda studier, som undersöker vilka faktorer som faktiskt påverkar avhopp, saknas. Detta främst på grund av att de flesta studierna har haft för få deltagare. För att komma närmare ett svar gick flera forskarlag ihop och skapade en för forskningsfältet mycket stor datafil med (avidentifierade) primärdata från 2705 patienter i flera länder. Detta nya sätt att göra metaanalys, med rådata istället för gruppmedelvärden (”individual patient data meta-analysis”), ökar möjligheterna att finna kliniskt relevanta fynd avsevärt. Resultatet från denna analys har vi nu publicerat i tidskriften Psychological Medicine (impact factor 5.4).
I studien inkluderades data från 10 randomiserade kontrollerade studier av internetbaserad psykoterapi för vuxna med depression. Den multivariata analysen visade att manligt kön [relativ risk = 1,08], lägre utbildningsnivå (grundskola, relativ risk = 1,26) och samtidig ångestproblematik (relativ risk = 1,18) ökade signifikant risken för avhopp. Detta medan ökande ålder minskade risken för avhopp (för varje ytterligare 4 års ålder minskade risken för avhopp; relativ risk = 0,94).
Slutsatserna var att avhoppen från internetbaserade behandlingar inte är slumpmässiga. Har man kännedom om vissa variabler så kan man bättre än slumpen förutsäga vilka som inte kommer att slutföra behandlingen. Nu betyder inte detta automatiskt att unga lågutbildade män med samtidig ångestproblematik ska förbjudas internetbaserad behandling. Resultaten bygger nämligen på ett stort antal individer och även om denna grupp tycks mindre lämplig så är det just på gruppnivå resultaten gäller. Vi har åtskilliga kliniska exempel på unga män med endast grundskoleutbildning som fått gott behandlingsutfall trots samtidig ångestproblematik.
Men kännedom om dessa riskfaktorer är viktigt och finns olika behandlingsalternativ tillgängliga bör det allmänna rådet för denna grupp vara att i första hand välja en annan behandlingsform. Socialstyrelsens nationella riktlinjer förslår ”Psykologisk behandling med internetbaserad KBT med behandlarstöd” som prioritet nummer 2 och det är fortfarande en klok rekommendation enligt vår nya studie.
Läs artikeln:
Karyotaki, E., Kleiboer, A., Smit, F., Turner, D. T., Mira Pastor, A., Andersson, G., Berger, T., Botella, C., Breton, J. M., Carlbring, P., Christensen, H., de Graaf, E., Griffiths, K., Donker, T., Farrer, L., Huibers, M., Lenndin, J., Mackinnon, A., Meyer, B., Moritz, S., Riper, H., Spek, V., Vernmark, K., & Cuijpers, P. (in press). Predictors of treatment dropout in self-guided web-based interventions for depression: An individual patient data meta-analysis. Psychological Medicine, 17, 1-10. DOI: 10.1017/S0033291715000665