Hur många timmar om dagen spenderar en patient inom psykiatrisk heldygnsvård i verklig, meningsfull kontakt med personal eller i planerade aktiviteter? Forskning pekar på en dyster siffra: ofta mindre än en timme. I stället riskerar tiden att fyllas av väntan, ensamhet och upplevelsen av att vårdavdelningen snarare förvarar än hjälper. Detta skapar inte bara frustration och oro, utan försvårar även tillfrisknandet. Både patienter och vårdpersonal efterfrågar därför fler meningsfulla och strukturerade samtal som en del av den dagliga omvårdnaden.
Det är här vårt forskningsprojekt kliver in. Med finansiering från Region Stockholm, och i samarbete med Centrum för psykiatriforskning, vill vi undersöka hur en manualbaserad samtalsinsats, baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT), kan skapa en mer aktiv och behandlingsinriktad miljö på psykiatriska heldygnsavdelningar. Målet är att ge patienter konkreta verktyg att hantera jobbiga tankar och känslor, hjälpa dem att återupptäcka det som är viktigt i deras liv och stödja dem i att delta i meningsfulla aktiviteter – både innanför och utanför vårdens väggar.
Projektet består av tre delar:
- En randomiserad kontrollerad studie (RCT) med 209 patienter:
Här jämför vi effekten av strukturerade KBT-samtal med sedvanlig vård. Kan samtalen minska symptom på ångest och depression, öka patienternas delaktighet och förbättra deras totala välmående? - En kvalitativ studie med patientintervjuer:
Hur upplever patienterna själva samtalen? Känns de meningsfulla, skapar de hopp och underlättar de en bättre kontakt med vårdpersonalen? - En kvalitativ studie med personalintervjuer:
Vi frågar vårdpersonalen hur de upplever att arbeta med samtalsmodellen. Är den ett användbart verktyg i en hektisk vårdmiljö? Ser de positiva förändringar hos patienterna?
Projektet bygger vidare på Mårten Tyrbergs viktiga doktorsavhandling, som visade att psykologisk behandling, särskilt ACT, kan förbättra vårdmiljön och minska återinläggningar i psykiatrisk heldygnsvård. Den nya studien utvecklar detta genom att testa en manualbaserad KBT-modell för att stärka samtalen mellan patienter och personal, med målet att skapa en mer aktiv och stödjande vårdmiljö.
Om resultaten blir positiva kan projektet bidra till en förbättrad vårdmiljö, där patienter i högre grad känner sig sedda, stöttade och aktiva i sin eget tillfrisknande. För personalen kan det innebära ett mer meningsfullt sätt att arbeta, vilket i sin tur kan förbättra vårdens kvalitet och minska risken för återinläggningar.
Detta projekt är förhoppningsvis ett viktigt steg mot en mer meningsfull och behandlingsfokuserad psykiatrisk heldygnsvård – ett steg närmare ett klimat där patienter inte bara förvaras, utan får de verktyg och den struktur de behöver för att påbörja eller fortsätta sin väg mot bättre psykisk hälsa.