Att få beskedet att ens barn har drabbats av cancer är för de allra flesta föräldrar en mycket allvarlig händelse. En del kanske har misstänkt att det är något fel på barnet under längre tid, har sökt läkarvård utan att få några klara svar för att till slut få det svart på vitt. För andra kommer beskedet mycket plötsligt utan förvarning. Hur man än får beskedet så slår det undan benen för de flesta. Vanliga reaktioner är förnekelse ”Det här kan inte hända oss”, sorg – att man känner sig väldigt ledsen och upprörd, disorganisation – att man får svårt att hålla reda på saker till och med tid och rum. Under den första tiden händer ofta en hel del saker som påverkar vardagliga rutiner.
Oftast måste barnet vistas på sjukhus för att inleda sin behandling. Då föräldrar ofta är uppmanade att vara med kan detta innebära att vissa delar av familjen bor på sjukhuset under perioder. Barnet kanske också genomgår flera olika behandlingar och ingrepp som kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna . Under den här tiden funderar de allra flesta över huruvida deras barn ska överleva eller inte, vilket i sig utgör en enorm belastning. I dagsläget överlever ca tre fjärdedelar av alla cancerdrabbade barn Sverige. Överlevnaden har ökat dramatiskt under de senaste decennierna men fortfarande finns det alltså familjer och föräldrar som förlorar sitt barn.
Att ha ett barn med cancer påverkar således många olika delar av livet. Förutom den intensiva rädslan för att kunna förlora sitt barn blir det en stor omställning för föräldrar och eventuella syskon. Man måste spendera tid på sjukhus och vara med om påfrestande behandlingsprocedurer. För de allra flesta som befinner sig in denna situation kommer övriga livet i andra hand. All fokus hamnar på det sjuka barnet och att det ska bli friskt. Många sjukskriver sig från sitt eget arbete och ägnar i stort sett all energi till att ta hand om dt sjuka barnet. Man kanske slutar med andra aktiviteter som tidigare engagerade en.
Tillsammans med bland annat Martin Cernvall och professor Louise von Essen genomförde vi en studie det främsta syftet är att utveckla, testa och utvärdera om vägledd självhjälp via internet är effektivt för att minska symptom på posttraumatisk stress, depression och ångest hos föräldrar till barn som nyligen insjuknat i cancer. Ett annat syfte var att undersöka om interventionen har en effekt på föräldrarnas ekonomiska situation.
Studien publicerades, som gjordes inom U-Care satsningen, nyligen i tidskriften Psycho-Oncology. Totalt inkluderades 58 föräldrar. Visserligen var behandlingsföljsamheten relativt låg, men resultaten visar tydligt att de som slumpades till den internetbaserade självhjälpsgruppen fick signifikant bättre behandlingsutfall än de som var med i kontrollgruppen.
Läs artikeln i sin helhet:
Cernvall, M., Carlbring, P., Ljungman, L., Ljungman, G., & von Essen, L. (2015).Internet-based guided self-help for parents of children on cancer treatment: a randomized controlled trial. Psychooncology, 24(9), 1152-1158. doi:10.1002/pon.3788