Exponering är en av de mest effektiva metoderna för behandling av ångeststörningar. Den bygger på att patienten gradvis konfronterar situationer eller inre upplevelser som väcker ångest, vilket kan skapa en långvarig minskning av symtomen. Men trots exponeringens effektivitet är det många terapeuter som undviker att använda exponering fullt ut (eller anpassar metoden så att den blir mindre effektiv). En artikel visar att endast omkring 50 % av terapeuter som är utbildade i exponering regelbundet använder metoden med sina ångestpatienter. Dessutom tenderar de att välja en mildare tillämpning, ofta på grund av farhågor om att patienten ska bli överväldigad.
Nu finns en svensk översättning av Therapist Beliefs about Exposure Scale (TBES). TBES ett verktyg för att mäta terapeuters föreställningar om exponering. Detta gör det möjligt för svenska terapeuter att identifiera och reflektera över sina tankar kring exponering. Skalan är utvecklad av Brett J. Deacon med kollegor och har visat sig vara både pålitlig och stabil över tid, med en intern konsistens på över 90 % och en test–retest-reliabilitet på 89 % efter sex månader. Genom att TBES nu finns tillgänglig på svenska kan svenska terapeuter lättare använda detta reflektionsverktyg i sitt kliniska arbete.
Vanliga föreställningar och reservationer kring exponeringsterapi
TBES innehåller 21 påståenden som mäter uppfattningar om exponerings och hjälper terapeuter att reflektera kring sina attityder till metoden. Några exempel på vanliga föreställningar TBES kan belysa är:
- Oro för att exponering är för obehagligt för patienten: Många terapeuter är tveksamma till att använda exponering fullt ut, i tron att patienten inte klarar av att hantera ångesten. Nästan 70 % av terapeuterna i en studie (se referens nedan) uttryckte oro för att exponering skulle vara för intensiv för vissa patienter.
- Tro att exponering kan öka avhopp: Många terapeuter tror att exponering leder till fler avhopp än andra behandlingsformer, trots att forskningen visar att avhoppsfrekvenserna är likvärdiga med andra terapier när metoden används på rätt sätt.
- Farhågan att exponering kan skada den terapeutiska alliansen: Cirka 40 % av terapeuter uppger oro för att exponering kan försvaga förtroendet mellan terapeut och patient.
Vetenskaplig grund och TBES som verktyg
Att använda TBES kan förbättra terapeutens insikt om egna attityder till exponering och hjälpa till att identifiera potentiella hinder. Studier har visat att terapeuter med höga TBES-poäng, vilket indikerar negativa föreställningar om exponering, ofta genomför terapin på ett försiktigare sätt. De kan välja mildare exponeringsövningar och uppmuntra patienten att använda säkerhetsbeteenden som avslappningsövningar, vilket kan minska behandlingens effektivitet. TBES är ett värdefullt verktyg som gör det möjligt för terapeuter att reflektera över och bearbeta dessa hinder för en mer konsekvent och patientfokuserad terapi.
TBES är ett led i ett större globalt initiativ genom Exposure Therapy Consortium (ETC), vars mål är att förbättra och främja exponeringsterapi genom forskning och praktiskt stöd. ETC fokuserar på mekanismerna och de kontextuella faktorer som påverkar hur väl terapin fungerar. Genom att samla forskare och kliniker världen över har ETC byggt en stark grund för att genomföra större studier som kan besvara frågor om exponeringsterapins långsiktiga effekter, förbättra behandlingsmetoder och standardisera terapiprotokoll. Enligt ETC:s undersökningar kan utbildning och handledning signifikant minska terapeuters negativa uppfattningar om exponering – i en studie minskade negativa TBES-poäng med i genomsnitt 50 % efter utbildning (se referenser nedan).
TBES i handledning och utbildning
Genom att använda TBES i handledning och utbildning får terapeuter möjlighet att reflektera över egna föreställningar om exponering och, tillsammans med handledaren, utveckla strategier för att övervinna dessa. I handledningssammanhang kan TBES fungera som en plattform för att öppet diskutera reservationer och hjälpa terapeuter att utveckla en mer effektiv och förtroendefull exponeringsterapi.
Förbättrad självreflektion för effektivare behandling
Att använda TBES kan vara ett viktigt första steg för terapeuter att få insikt om hur deras egna uppfattningar påverkar behandlingen. Detta kan bidra till en djupare förståelse för hur dessa reservationer kan leda till mindre effektiva strategier. Genom att regelbundet reflektera över sina föreställningar och utmana negativa attityder kan terapeuter utveckla en mer konsekvent och evidensbaserad exponeringsterapi. TBES gör det möjligt att skapa en mer öppen, reflekterande och patientfokuserad praxis som gynnar både terapeuten och patienten.
Om du är redo att förbättra din exponeringsterapi, varför inte börja med att ifrågasätta dina egna föreställningar? Testa dig själv!
Referenser
- Smits, J. A. J., Abramowitz, J. S., Arch, J. J., Papini, S., Anderson, R. A., Dixon, L. J., Graham, B. M., Hofmann, S. G., Hoyer, J., Huppert, J. D., Jacquart, J., Johnson, D., McEvoy, P. M., McKay, D., Newby, J., Otto, M. W., Pittig, A., Rief, W., Rosenfield, D., Timpano, K. R., & Wannemüller, A. (2024). Improving Exposure Therapy: Rationale and Design of an International Consortium. Psychiatric Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.psc.2024.02.008.
- Deacon, B. J., Farrell, N., Kemp, J., Dixon, L., Sy, J., Zhang, A., & McGrath, P. (2013). Assessing therapist reservations about exposure therapy for anxiety: The Therapist Beliefs about Exposure Scale. Journal of Anxiety Disorders, 27, 772–780. https://doi.org/10.1016/j.janxdis.2013.04.006.