Idag publicerade vår forskargrupp en ny artikel där vi validerar ett nytt instrument som mäter subjektivt välbefinnande – Välmåendeskalan. Skalan är fritt tillgänglig på 31 olika språk och syftar till att ge ett positivt och enkelt mått på individens psykiska välmående.
Till skillnad från många andra kliniska verktyg, där höga poäng indikerar fler symptom och lidande, är Välmåendeskalan trevlig att arbeta med eftersom höga poäng visar på högre välbefinnande. Detta gör skalan särskilt användbar både inom behandling och forskning, där fokus är på att stärka individens positiva funktioner snarare än att enbart minska negativa symtom.
Välmåendeskalan togs ursprungligen fram av mig och Lars Ström som en del av självhjälpsboken Handbok för oglada. Vår ambition var att skapa ett verktyg som kunde mäta positiva aspekter av psykiskt välbefinnande och inte bara frånvaro av psykisk ohälsa. Skalan har sedan dess blivit ett uppskattat verktyg för både kliniskt arbete och forskning.
Studien som idag publiceras omfattade totalt tre olika populationer: A) 107 patienter från en svensk psykiatrisk öppenvårdsklinik samt 163 psykologistudenter, B) 495 deltagare i en studie om konstruktiv självhävdelse, samt C) 1561 personer från allmänheten. Dessa 2326 personer hjälpte oss bekräfta skalans faktorstruktur och validera dess användning i bredare populationer.
Våra huvudsakliga resultat är att:
- Skalan visade sig vara pålitlig med en intern konsistens (Cronbach’s alfa) på 0.93 i den första studien och 0.94 i den andra.
- Välmåendeskalan korrelerade starkt negativt med mått på ångest och depression, vilket tyder på att skalan effektivt fångar ett spektrum av psykisk hälsa.
- En preliminär gräns för lågt välbefinnande identifierades vid ett värde under 50 opäng, vilket kopplades till tydlig psykopatologi.
Välmåendeskalan utvecklades för att ge ett alternativt perspektiv till de traditionella mätmetoder som fokuserar på frånvaro av symtom. Vi ville skapa ett instrument som mäter hur bra olika aspekter av livet är. Den har nu testats både i kliniska och icke-kliniska populationer och visat på mycket goda psykometriska egenskaper. Skalan finns dessutom tillgänglig på över 30 olika språk och har översatts av professionella översättare. Skalan är fri att användas gratis.
Läs hela artikeln här (open access):
Hlynsson, J. I., Sjöberg, A., Ström, L., & Carlbring, P. (in press). Evaluating the reliability and validity of the Questionnaire on Well-Being: a validation study for a clinically informed measurement of subjective well-being. Cognitive Behaviour Therapy, 1–23. doi:10.1080/16506073.2024.2402992
