Social Phobia Screening Questionnaire

SPSQ är ett självskattningsinstrument för diagnosticering av social fobi och fobisk personlighetsstörning enligt DSM-IV. Formuläret, som är utarbetat vid Institutionen för Psykologi i Uppsala, mäter graden av obehag i totalt 14 sociala prestations- eller interaktionssituationer (fråga 1).

Varje situation skattas på en skala från 0 (inte alls obehagligt) till 4 (väldigt obehagligt). För att erhålla diagnosen social fobi krävs att personen: a) Skattar obehaget som ≥3 på åtminstone en av de 14 situationerna på fråga 1. b) Uppvisar ett konsistent svarsmönster på DSM-IV-kriterierna A-D (fråga 2-7).

Kriterierna A-D anses vara uppfyllda om den situation som skattats som ≥3 på fråga 1 även är förkryssad vid A-kriteriet (fråga 3 eller 4),

B-kriteriet (fråga 2 eller 5), C-kriteriet (fråga 6) samt D-kriteriet (fråga 2 eller 7). c) Hämmas i åtminstone en av tre livsdomäner (minst ett ”ja”) på E-kriteriet (fråga 8). F-kriteriet är uppfyllt om personen är över 18 år (annars krävs minst 6 månaders varaktighet). Kriterierna G och H är inte möjliga att kontrollera med detta självskattningsformulär. För att erhålla diagnosen generaliserad social fobi har följande riktlinje används: personen skall ha skattat minst 5 situationer som ≥3 på fråga 1 och/eller ha en totalpoäng på ≥30.

SPSQ innehåller också sju påståenden (fråga 10) från DSM-IV and ICD-10 Personality Disorder Questionnaire (DIP-Q; Ottosson et al., 1998) som täcker DSM-IV-kriterierna för fobisk personlighetsstörning (svaret ”stämmer” ger 1p utom på det första och det 5:e påståendet som är omvända, dvs ”stämmer inte” ger där 1 p). Formuläret visar på en god samtidig validitet och höga korrelationer med frågeformulären Social Phobia Scale (r = 0.77) och Social Interaction Anxiety Scale (r = 0.79). α = 0.90 för de 14 sociala obehagssituationerna tyder också på en hög intern konsistens. Vid en preliminär utvärdering av självskattningsformulärets psykometriska egenskaper identifierades med SPSQ samtliga av 35 sociala fobiker och 19 av 20 icke-fobiker, vilket ger en sensitivitet på 100% och en specificitet på 95%. Referensgruppen utgjordes av personer som tidigare genomgått intervju enligt Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID; First, Gibbon, Spitzer & Williams, 1998).

109

1. En summapoäng på de 14 situationerna (fråga 1). Möjlig poäng: 0 till 56.

2. En siffra för antalet situationer som skattats som minst en 3:a på den fyrgradiga ångestskalan (dvs 0-14 p) på fråga ett.

3. En siffra för antalet livsdomäner som handikappas enligt fråga åtta (0-3 poäng)

4. En siffra för antalet kriterier som uppfylls för avoidant personality disorder enligt fråga tio (0-7 poäng)

5. Uppfyller kriterierna för social fobi? (ja/nej)

0-16 Troligen inte social fobi
17-21 Riskzon
Över 21 Troligen social fobi
Över 29 Troligen generaliserad social fobi

Social fobi diagnos ges om en situation skattas som åtminstone 3 poäng på den fyrgradiga ångestskalan (fråga 1) och…

Denna situation kryssas även för på fråga 3 eller fråga 4 och…

Denna situation kryssas även för på fråga 2 eller fråga 5 och…

Denna situation kryssas även för på fråga 6 och…

Denna situation kryssas även för på fråga 2 eller 7 och…

Åtminstone en livsdomän hämmas (minst 1 ja-svar) på fråga 8

Just nu

15 minuter

Ange för varje situation nedan hur obehaglig du tycker att den är genom att ringa in en av siffrorna. Skalan är graderad enligt följande: [Skalan innehåller även ytterligare instruktioner]

Okänt

α = 0.90

Svensk normalpopulation (utan social fobi): 9.1 (sd=7.3)

Social fobi i allmänbefolkningen: 20.7 (sd=8.9)

Kliniskt sampel: SOFIE-1 (n=64)

Totalpoäng item 1:
Före behandling M=30.4 (sd=8.7)
Efter behandling M=20.0 (sd=8.5)

Antal situatuationer >2 poäng på item 2:
Före behandling M=6.0 (sd=3.0)
Efter behandling M=2.8 (sd=2.6)

tomas.furmark@psyk.uu.se

Får fritt kopieras från denna bok: Social fobi : effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi

tomas.furmark@psyk.uu.se

Examined the prevalence of social phobia and demographic characteristics associated with this anxiety disorder in the Swedish general population. 1,202 18-70 yr olds completed a questionnaire that was used to assess social distress in a broad range of phobic situations, as well as the diagnostic criteria for social phobia corresponding to Mental Disorders-IV (DSM-IV). Results show that the prevalence rates varied between 1.9 and 20.4% across the different levels of distress and impairment used to define cases. Public speaking was the most common social fear. Social phobia was associated with female gender, low educational attainment, psychiatric medication use, and lack of social support. The authors conclude that although the exact diagnostic boundaries for social phobia are difficult to determine, social anxiety is a distressing problem for a considerable proportion of the general population.

Furmark, T., Tillfors, M., Everz, P. O., Marteinsdottir, I., Gefvert, O., & Fredrikson, M. (1999). Social phobia in the general population: Prevalence and sociodemographic profile. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 34, 416-424.

Får fritt kopieras från denna bok: Social fobi : effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi

2026-08-24