Recovery Experience Questionnaire

Mätinstrumentet riktar sig till vuxna individer som yrkesarbetar. Skalan mäter upplevelser på fritiden som är associerade med återhämtning från arbetsrelaterade belastningar. Skalan består av fyra delskalor vilka mäter olika typer av återhämtningsupplevelser. Ju högre poäng, ju högre grad av återhämtningsupplevelse.

16

1-4; ”Stämmer inte alls”, ”Stämmer bara delvis”, ”Neutralt”, ”Stämmer ganska bra ” och ”Stämmer helt”.

”Kontroll över fritiden”, ”bemästrande”, ”mental distansering” och ”avslappning”.

Medelvärde för hela skalan samt för varje delskala (1-5 poäng).

Inget uttalat.

Cirka 5 min.

Nedan finner du påståenden om din fritid. Påståenden syftar på tiden efter arbetet på för dig
normala/typiska arbetsdagar (dvs, inte på helgledighet, långledighet, semester eller dylikt).
Markera hur väl påståendena stämmer för dig. Det är viktigt att du svarar på alla frågor, även om de skulle te sig väldigt lika.

24-55 (Almén et al., 2018)

α = .92 för hela instrumentet (och för respektive delskalor: Psychological detachment .88; Avslappning .86; Bemästrande.84; Kontroll .89) (Almén et al., 2018).

Saknas.

Sabine Sonnentag har givit sitt godkännande för kliniker, forskare och uppsatsstudenter att använda instrumentet.

Drawing on the mood regulation and job-stress recovery literature, four self-report measures for assessing how individuals unwind and recuperate from work during leisure time were developed (Study 1). Confirmatory factor analyses with a calibration and a cross-validation sample (total N=930) showed that four recovery experiences can be differentiated: psychological detachment from work, relaxation, mastery, and control (Study 2). Examination of the nomological net in a subsample of Study 2 (N=271) revealed moderate relations of the recovery experiences with measures of job stressors and psychological well-being; relations with coping and personality variables were generally low (Study 3). Potential applications for the future use of these short 4-item measures in longitudinal and diary research are discussed.

Almén, N., Lundberg, H., Sundin, Ö., & Jansson, B. (2018). The reliability and factorial validity
of the Swedish version of the Recovery Experience Questionnaire. Nordic Psychology, 0(0), 1–10. https://doi.org/10.1080/19012276.2018.1443280

Sonnentag, S., & Fritz, C. (2007). The Recovery Experience Questionnaire: development and
validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health Psychology, 12(3), 204–221. https://doi.org/10.1037/1076-8998.12.3.204

Niclas Almén!

2020-12-12