Penn State Worry Questionnaire

Mycket välanvänt formulär för att mäta en individs tendens att oroa sig överdrivet.

1-5, endast 1, 3, och 5 är definierade: 1=Inte alls typiskt; 3=Något typiskt; 5=Mycket typiskt Följande items har omvänt poängsättning: 1, 3, 8, 10, 11

Behar, Alcaine, Zuellig & Borkovec (2003) fann att en cutoff på 45 poäng kan användas för att identifiera patologisk oro eller GAD hos en behandlingssökande population medan Fresco, Mennin, Heimberg & Turk (2003) angav ett betydligt högre värde – mellan 62 och 65 – som cutoff för att differentiera GAD från andra ångeststörningar som Social fobi. I en genomgång av Efficacy för olika psykologiska behandlingar för GAD och med tillämpning av Jacobson och Truax (1991) kriterier för klinisk signifikans, beräknade Fisher (2006) Reliable Change index, RCI till 7 för PSWQ och cutoff värdet till ≤ 47. För mer fördjupade resonemang om cutoff-värden och om instrumentets kvalitéer, se gärna Startup & Erickson (2006).

Inte angivet. (Det finns dock en version som ska användas varje vecka).

3 minuter.

Besvara varje fråga genom att ringa in det påstående som är typiskt för dig.

Vuxna (det finns dock en version för barn och ungdomar.

r = mellan 0.74 och 0.93 (2-10 veckor)

α = mellan 0.86 och 0.93

Översatt av Breitholtz & Rondahl. Upphovsmannen (Borkovec) skriver så här i ett mejl till Per Carlbring 2005-10-05: ”The PSWQ is in the public domain and free for everyone to use”.

Molina & Borkovec (1994): GAD-patienter: M=67.66 (sd=8.86) Ej ångestfyllda personer: M=44.27 (sd=11.44) Gillis, Haaga & Ford (1995) 41 Poäng = 50:e percentilen 51 Poäng = 80:e percentilen.

Using the Penn State Worry Questionnaire to distinguish Individuals with generalized anxiety disorder from Individuals with social anxiety disorder: PDF

Behar, Alcaine, Zuellig & Borkovec (2003) fann att en cutoff på 45 poäng kan användas för att identifiera patologisk oro eller GAD hos en behandlingssökande population medan Fresco, Mennin, Heimberg & Turk (2003) angav ett betydligt högre värde – mellan 62 och 65 – som cutoff för att differentiera GAD från andra ångeststörningar som Social fobi. I en genomgång av Efficacy för olika psykologiska behandlingar för GAD och med tillämpning av Jacobson och Truax (1991) kriterier för klinisk signifikans, beräknade Fisher (2006) Reliable Change index, RCI till 7 för PSWQ och cutoff värdet till ≤ 47. För mer fördjupade resonemang om cutoff-värden och om instrumentets kvalitéer, se gärna Startup & Erickson (2006).

T.D. Borkovec; tdb@psu.edu

The present report describes the development of the Penn State Worry Questionnaire to measure the trait of worry. The 16-item instrument emerged from factor analysis of a large number of items and was found to possess high internal consistency and good test-retest reliability. The questionnaire correlates predictably with several psychological measures reasonably related to worry, and does not correlate with other measures more remote to the construct. Responses to the questionnaire are not influenced by social desirability. The measure was found to significantly discriminate college samples (a) who met all, some, or none of the DSM-III-R diagnostic criteria for generalized anxiety disorder and (b) who met criteria for GAD vs posttraumatic stress disorder. Among 34 GAD-diagnosed clinical subjects, the worry questionnaire was found not to correlate with other measures of anxiety or depression, indicating that it is tapping an independent construct with severely anxious individuals, and coping desensitization plus cognitive therapy was found to produce significantly greater reductions in the measure than did a nondirective therapy condition.

Behar, E., Alcaine, O., Zuellig, A.R. Borkovec, T.D. (2003) Screening for generalized anxiety disorder using the Penn State Worry Questionnaire: a receiver operating characteristic analysis. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 34, 25-43.

Fisher, P. L., (2006). The efficacy of psychological treatments for generalized anxiety disorder? Predictors of treatment outcome. In G. C. L. Davey & A. Wells (Eds.), Worry and its psychological disorders: Theory, assessment and treatment (pp. 359-377). Wiley.

Fresco, D. M, Mennin D. S., Heimberg, R. G., & Turk C. L. (2003). Using the Penn State Worry Questionnaire to identify individuals with generalized anxiety disorder: a receiver operating characteristic analysis. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 34, 283-291.

Jacobson, N.S. & Truax, P. (1991) Clinical Significance: A Statistical Approach to Defining
Meaningful Change in Psychotherapy Research. Journal of consulting and clinical psychology, 59, 12-19.

Meyer, T. J., Miller, M. L., Metzger, R. L., & Borkovec, T. D. (1990). Development and validation of the Penn state worry questionnaire. Behaviour Research and Therapy, 28, 487-495.

Startup, H.M. & Erickson, T.M. (2006) The Penn State Worry Questionnaire (PSWQ). In G. C. L. Davey & A. Wells (Eds.), Worry and its psychological disorders: Theory, assessment and treatment (pp. 101-119). Wiley.

2026-08-10