Problem and Pathological Gambling Measure

Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM) är ett självskattningsformulär som mäter negativa konsekvenser av (penga)spelproblem under det senaste året enligt fyra kategorier: Patologiskt spelare (Hasardspelsyndrom, “spelberoende”), Problemspelare, Riskspelare och Rekreationsspelare. PPGM nämns i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd Behandling av spelmissbruk
och spelberoende.

14

Ja, nej

3 stycken: Problem, Kontrollförlust och Andra.

Varje ”ja” ger en poäng, förutom fråga 10a som inte ger någon poäng.

Delskalor

Problem

Summera poängen för fråga 1-7.

Ge inte poäng för fråga 1b, om poäng redan getts för 1a. Ge inte poäng för fråga 3b, om poäng redan getts för 3a. Ge inte poäng för fråga 5b, om poäng redan getts för 5a.

Kontrollförlust

Summera poängen för fråga 8-11.

Fråga 10a ger ingen poäng. ”Nej” på fråga 10b ger en poäng, ”Ja” ger 0 poäng.

Andra

Summera poängen för fråga 12-14.

Total skala

Summera poängen för fråga 1-14.

Ge inte poäng för fråga 1b, om poäng redan getts för 1a.

Ge inte poäng för fråga 3b, om poäng redan getts för 3a.

Ge inte poäng för fråga 5b, om poäng redan getts för 5a.

Fråga 10a ger ingen poäng, ”ja” för fråga 10b ger en poäng.

Hasardspelsyndrom

5 minuter

Test- retest reliabilitet (en månad) = 0.78

Cronbach’s alpha = 0.81

Inga kända

Svensk översättning © 2018 Olof Molander, Anne H Berman, Karolinska Institutet; & Kristina Sundqvist, Jakob Jonsson, Stockholms universitet. Översättningen är godkänd av Robert Williams och Rachel Volberg. Fri att använda i forskning och klinisk verksamhet (ej kommersiell).

PATOLOGISK SPELARE (Hasardspelsyndrom, “spelberoende”).

1. Problem poäng på 1 eller högre, plus

2. Kontrollförlust poäng på 1 eller högre, plus

3. Total poäng på 5 eller högre, plus

4. Rapporterat en spelfrekvens på minst en gång i månaden på någon form av spel.

PROBLEMSPELARE

1. Problem poäng på 1 eller högre, plus

2. Kontrollförlust poäng på 1 eller högre, plus

3. Total poäng mellan 2-4, plus

4. Rapporterat en spelfrekvens på minst en gång i månaden på någon form av spel. ELLER

1. Total poäng på 3 eller högre, plus

2. Spelfrekvens OCH rapporterad genomsnittlig spelförlust ≥ medianen för problem- och patologiska spelare i populationen *.

RISKSPELARE (denna kategori inkluderar även individer som kan ha spelproblem men förnekar)

1. Uppfyller inte kriterierna för patologisk spelare eller problemspelare, plus

2. Total poäng på 1 eller högre ELLER

1. Spelfrekvens OCH rapporterad genomsnittlig spelförlust ≥ medianen för problem- och patologiska spelare i populationen *.

REKREATIONSSPELARE

• Spelare som inte uppfyller kriterierna för patologisk- problem- eller riskspelare.

ICKE-SPELARE

• Inte rapporterat någon form av spelande under det senaste året.

*Specifika uppgifter om spelfrekvens och spelförlust finns ännu inte tillgängliga vad gäller svenska spelare.

Robert Williams och Rachel Volberg.

Improved methodology was used to re-examine the weak correspondence between problem and pathological gamblers identified in population surveys and subsequent classification of these individuals in clinical interviews. The SOGS-R, the CPGI, the NODS and the Problem and Pathological Gambling Measure (PPGM), as well as questions about gambling participation and expenditures, were administered to a total of 7272 adults. Two clinicians then assessed each person’s status, based on comprehensive written profiles derived from these questionnaire responses. Instrument classification was then compared to clinical classification. All four instruments correctly classified most non-problem gamblers (i.e. had good to excellent sensitivity, specificity and negative predictive power). However, the PPGM was the only instrument with good classification of problem gamblers (i.e. excellent sensitivity and positive predictive power). The CPGI and SOGS-R had weak positive predictive power and the NODS had only adequate sensitivity and positive predictive power. Improvement in the classification accuracy of the CPGI occurred when a 5 þ cut-off was used and when a 4 þ cut-off was used with the SOGS. In general, the classification accuracy of the NODS, SOGS and CPGI is better than prior research suggested but overall accuracy is still modest. With adjusted cut-offs, all three instruments are reasonably congruent with clinical ratings.

Williams, R.J. and R.A. Volberg, The classification accuracy of four problem gambling assessment instruments in population research. International Gambling Studies, 2013: p. 1-14.

Back, K.-J., Williams, R., & Lee, C.-K. (2015). Reliability and Validity of Three Instruments (DSM-IV, CPGI, and PPGM) in the Assessment of Problem Gambling in South Korea. Journal of Gambling Studies, 31(3), 775-786.

Olof Molander, Anne H Berman, Kristina Sundqvist & Jakob Jonsson.

Svenska PPGM finns publicerad på kunskapsguiden.se och spelprevention.se.