Negative Effects Questionnaire

6 min read

Beskrivning #

Negativa effekter av psykologisk behandling kan bestå av endera försämring av symptom, till exempel ökad nedstämdhet efter behandlingsperioden, eller andra ogynnsamma och oönskade effekter, såsom att uppleva stigma av att söka hjälp för psykiska ohälsa, bristande behandlingskvalitet och att få nya symptom som tidigare inte har förekommit (Rozental et al., 2018). I det förstnämnda fallet är tillvägagångssättet för att mäta förekomsten relativt enkel då det endast kräver förändringspoängen på ett självskattningsformulär och ett statistiskt hänsynstagande som kallas Reliable Change Index (Rozental et al., 2014). För att avgöra om andra negativa effekter har ägt rum är dock desto svårare. Flera förslag på självskattningsformulär har tagits fram (c.f., Linden, 2013; Parker et al., 2013), men de har antingen utgått från behandlarens perspektiv eller försökt att fånga fenomen som snarare återspeglar etiska övertramp.

I ett försök att ta fram ett enkelt och mer användbart självskattningsformulär för att mäta negativa effekter av psykologisk behandling utgick därför Rozental et al. (2016) ifrån en litteraturöversikt, öppna frågor riktade till patienter, en enkätundersökning och ett konsensusutlåtande bland forskare inom psykologisk behandling (Rozental et al., 2014). Resultatet blev ett självskattningsformulär med en rad påståenden om vanliga ogynnsamma och oönskade effekter, Negative Effects Questionnaire (NEQ).

NEQ består av 32 påståenden som besvaras utifrån Likert-skalan 0-4. Vidare finns det en öppen fråga för att försöka fånga sådana negativa effekter som inte ingår i självskattningsformuläret, men som kan vara av teoretisk eller klinisk relevans. Därutöver ombeds respondenten att svara på om de negativa effekterna som upplevdes berodde på behandlingen den genomgick eller andra omständigheter. En kortare version av NEQ finns även med 20 påståenden.

Behörighet #

Fri att ladda ned och använda.

Antal items #

32 eller 20

Svarsalternativ #

Först svarar respondenten om den har upplevt den negativa effekt som anges i ett påstående:

– Nej
– Ja

Vid händelse av att den svarar Ja skattar den även graden av påverkan (“Om ja – så negativt påverkade det mig”):

– 0 = Inte alls
– 1 = Något
– 2 = Måttligt
– 3 = Mycket
– 4 = Extremt

Till varje påstående som besvaras med Ja anger även respondenten vad den tror att det orsakades av (“Orsakades troligen av”):

– Behandlingen jag genomgick
– Andra omständigheter

Delskalor #

NEQ har tagits fram i syfte att mäta frekvens och intensitet av de negativa effekter som antas bero på en psykologisk behandling. Detta går att betrakta som ett underliggande konstrukt, men har samtidigt i litteraturen diskuterats utifrån flera olika dimensioner (Hadley & Strupp, 1976). Det finns i dagsläget ingen konsensus om vilka eller hur många dessa är, men NEQ har genom en explorativ faktoranalys visat sig bestå av följande sex faktorer: Symptoms, Quality, Dependency, Stigma, Hopelessness och Failure. Den kortare versionen av NEQ med 20 items innehåller samma faktorer, förutom Failure.

Scoring (poängsättning) #

NEQ 32 påståenden
Maxpoäng = 128. Minimumpoäng = 0.

För att erhålla poängen för varje delskala summeras resultatet från deras respektive påståenden.

– Symptoms: 1, 2, 3, 4, 5, 9, 11, 12, 13 och 15.
– Quality: 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 och 32.
– Dependency: 20 och 21.
– Stigma: 14 och 16.
– Hopelessness: 6, 17, 18 och 19.
– Failure: 7, 8 och 10.

NEQ 20 påståenden
Maxpoäng = 80. Minimumpoäng = 0.

För att erhålla poängen för varje delskala summeras resultatet från deras respektive påståenden.

– Symptoms: 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10,
– Quality: 15, 16, 17, 18, 19, 20
– Dependency: 14
– Stigma: 9, 11
– Hopelessness: 5, 12, 13

Automatisk rättning #

i hittar information om hur ni räknar på resultaten av NEQ, inklusive en kodningsmatris, på: https://osf.io/f4qma/

NEQ_scoring_matrix_(2022-02-10).zip (Man kan inte längre ladda ner Excel-filer så denna är zippad)

Diagnos #

NEQ mäter ingen psykiatrisk diagnos, utan ogynnsamma och oönskade händelser i psykologisk behandling.

Tidsintervall #

Angivelse för tidsintervall saknas, men ska reflektera respondentens tidigare erfarenheter av att genomgå psykologisk behandling.

Administrationstid #

Uppskattningsvis 10 minuter.

Instruktion #

Under en behandling kan det äga rum händelser och effekter som uppfattas såväl positiva som negativa. Vi vill nu att du ska tänka på sådant som inträffade under tiden du genomgick din behandling, och som du anser var negativt eller oönskat. Läs igenom följande påståenden och markera om du upplevde någon av dessa händelser och effekter. Ange sedan hur negativt du anser att de påverkade dig, samt om du tror att dessa orsakades av den behandling du genomgick eller andra omständigheter som skedde under samma period som behandlingen.

Respondentålder #

Medelåldern för de 653 individer som besvarade NEQ i relation till en klinisk prövning av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för social ångest (Miloff, Marklund, & Carlbring, 2015) och en enkätundersökning som marknadsfördes i svensk media var 37.2 (SD = 12.4) (Rozental et al., 2016). I en sammanställning av flera kliniska prövningar var medelåldern för 564 individer 35.9 (SD = 12.6) (Rozental et al., 2019).

Test-retest reliabilitet #

Information om test-retest reliabiliteten för NEQ saknas för närvarande.

Cronbachs alfa #

Cronbach’s alpha för NEQ är .95. För respektive faktor är motsvarande siffror: Symptoms = .90; Quality = .93; Dependency = .82; Stigma = .72; Hopelessness = .87; Failure = .84.

Svenska normer #

NEQ har inte normerats på svenska.

Svenska rättigheter #

Alexander Rozental, fil.dr i psykologi: alexander.rozental@ki.se
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi: per@carlbring.se

Utländska normer #

NEQ har inte normerats på något språk.

Utländska rättigheter #

Alexander Rozental, fil.dr i psykologi: alexander.rozental@ltu.se
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi: per@carlbring.se
NEQ finns för närvarande tillgänglig på 16 språk – alla är fria att ladda ned och använda. Se här: https://osf.io/f4qma/

Abstract originalartikel #

Research conducted during the last decades has provided increasing evidence for the use of psychological treatments for a number of psychiatric disorders and somatic complaints. However, by focusing only on the positive outcomes, less attention has been given to the potential of negative effects. Despite indications of deterioration and other adverse and unwanted events during treatment, little is known about their occurrence and characteristics. Hence, in order to facilitate research of negative effects, a new instrument for monitoring and reporting their incidence and impact was developed using a consensus among researchers, self-reports by patients, and a literature review: the Negative Effects Questionnaire. Participants were recruited via a smartphone-delivered self-help treatment for social anxiety disorder and through the media (N = 653). An exploratory factor analysis was performed, resulting in a six-factor solution with 32 items, accounting for 57.64% of the variance. The derived factors were: symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. Items related to unpleasant memories, stress, and anxiety were experienced by more than one-third of the participants. Further, increased or novel symptoms, as well as lack of quality in the treatment and therapeutic relationship rendered the highest self-reported negative impact. In addition, the findings were discussed in relation to prior research and other similar instruments of adverse and unwanted events, giving credence to the items that are included. The instrument is presently available in eleven different languages and can be freely downloaded and used from www.neqscale.com.

Referens #

Hadley, S. W., & Strupp, H. H. (1976). Contemporary views of negative effects in psychotherapy: An integrated account. Archives of General Psychiatry, 33(11), 1291-1302.

Linden, M. (2013). How to define, find and classify side effects in psychotherapy: from unwanted events to adverse treatment reactions. Clinical Psychology & Psychotherapy, 20(4), 286-296.

Miloff, A., Marklund, A., & Carlbring, P. (2015). The challenger app for social anxiety disorder: New advances in mobile psychological treatment. Internet Interventions, 2(4), 382-391.

Parker, G., Fletcher, K., Berk, M., & Paterson, A. (2013). Development of a measure quantifying adverse psychotherapeutic ingredients: the Experiences of Therapy Questionnaire (ETQ). Psychiatry Research, 206(2-3), 293-301.

Rozental, A., Kottorp, A., Forsström, D., Månsson, K., Boettcher, J., Andersson, G., Furmark, T., & Carlbring, P. (2019). The Negative Effects Questionnaire: Psychometric properties of an instrument for assessing adverse and unwanted events in psychological treatments. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 47(5), 559-572.

Rozental, A., Castonguay, L., Dimidjian, S., Lambert, M., Shafran, R., Andersson, G., & Carlbring, P. (2018). Negative effects in psychotherapy: commentary and recommendations for future research and clinical practice. BJPsych open, 4(4), 307-312.

Rozental, A., Kottorp, A., Boettcher, J., Andersson, G., & Carlbring, P. (2016). Negative effects of psychological treatments: An exploratory factor analysis of the negative effects questionnaire for monitoring and reporting adverse and unwanted events. PloS one, 11(6), e0157503.

Rozental, A., Andersson, G., Boettcher, J., Ebert, D. D., Cuijpers, P., Knaevelsrud, C., … & Carlbring, P. (2014). Consensus statement on defining and measuring negative effects of Internet interventions. Internet Interventions, 1(1), 12-19.

Karma (denna person ska vi tacka mest för information kring formuläret) #

Alexander Rozental

Nerladdningar #

FBanken - din formulärsamling på nätet sedan 2011

Sök i rutan eller bläddra bland 300+ formulär nedan. I och med flytten 2024 hängde inte alla formulär med, men mejla om du saknar något (t ex nerladdningsbar PDF-version).