Muñoz Anxiety Inventory

MAI är en skala för att mäta ångest och GAD. Korrelationen med Becks Anxiety Inventory (BAI) var 0,81.

Andra korrelationer:
Muñoz Anxiety Panic (MAP) = 0,81.
Muñoz Somatic Symptoms (MASS) = 0,80.
Taylor Anxiety = 0,65

21, item 2, 3, 4, 16, 18, 19, 20, 21 är avsedda för GAD.

0 = aldrig eller mycket sällan
1 = ibland
2 = ganska ofta
3 = ofta
4 = alltid eller mycket ofta

En vecka, två veckor, sex månader

Fem–åtta minuter eller något längre beroende på patientens problematik.

r = 0

α = 0.91

N = 154 (15 män, 139 kvinnor)
M = 8,3
SD = 9,1

Itemi 2, 3, 4, 16, 18, 19, 20, 21 är avsedda för GAD som vi kan kalla för MAI/GAD:
N = 154
M = 4,7
SD = 5,0

Skalan får användas fritt av KBT-utbildade personer.

MAI: Ett frågeformulär för att mäta ångesttillståndet

Frågeformuläret Muñoz/Anxiety Inventory (MAI) är ett nytt frågeformulär som avser mäta det generella ångesttillståndet (anxiety state).
MAI skalan har blivit utvecklad för kliniskt bruk och den här varianten (Form A) består av 22 frågor av Likertkaraktär. Frågorna har fem steg: aldrig/nästan aldrig, ibland, ganska ofta, ofta, alltid/nästan/alltid.
I början användes skalan i det kliniska arbetet som ett frågeformulär med enbart dichotomiska alternativ, därefter blev det en checklista och sedan utvecklades det till en skala.

Tanken att utveckla den här skalan och även andra skalor dök upp när en del patienter som besvarade BAI, Beck Anxiety Inventory inte kände igen sig i vissa frågor så som känsla av skräck, kvävningskänslor, darrhänthet, skakighet, rädsla för att dö, benägenhet att svimma eller rodna. Detta ledde till att det blev nödvändigt att hitta ett sätt att gå patienterna till mötes så att de kunde känna igen sin symptomatologi.

Syftet med dessa nya skalor var: 1) att patienten skulle känna igen sina symptom, 2) att patienten skulle få en adekvat feedback på sina symptom och att han/hon kunde känna sig delaktig i sin egen bedömning, 3) att terapeuten kunde använda sig av dessa resultat för att förstärka både rationalen och den psykoterapeutiska relationen, 4) att underlätta bedömningen, 5) att underlätta utvärderingen av psykoterapins effekter.

För att få orienterande normer tillämpades MAI och flera andra skalor på en grupp sjuksköterkestuderande av 154 personer (15 män och 139 kvinnor, ålder 19-63). Gruppen som svarade på skalorna antogs vara en normalgrupp från den svenska populationen.

MAI frågor rör olika factorer till exempel: muskel spänning, autonom överaktivitet och spänd vaksamhet.
Frågorna nummer: 2, 3, 4, 16, 18, 19, 20, 21 and 22, försöker spegla GAD, generalizerad ångesttillstånd (enligt DSM IV kriteria).

Statistisk bearbetning
Målet med den statistiska bearbetningen var:
Att ta fram Alpha Cronbach värde for Raw Variables både för MAI och andra frågeformulär/skalor: Beck Anxiety Inventory (BAI), Taylor Anxiety Inventory (TAI), Muñoz/Anxiety Somatic Symptoms (MASS), Muñoz/Anxiety Panic (MAP).

Att ta fram medelvärdet och avvikelsen för hela gruppen.

Att ta fram Cronbach coefficient alpha, medelvärdet och avvikelsen för MAI:s nio frågor som rör GAD.

Att ta fram correlationen mellan MAI och de anadra ångestskalorna: BAI, TAI, MASS, MAP.

Resultat
MAI:s Coefficient Alpha values for raw variables för den normala gruppen var 0.91 och detta visar att frågeformuläret var homogent.
MAI:s Cronbach Alpha värde var högre än för BAI, TAI, MAP och MASS.

Medelvärdet för MAI var 8.3 och avvikelsen var 9.1.

Slutsatser
MAI och MAI/GAD nio frågor hade hög homogenitet och detta är en bra grund för att fortsätta använda skalan både när det gäller psykiatriska/psykoterapeutiska mätningar och när man vill utvärdera hälsotillståndet hos grupper från den normala befolkningen.

Pearsons korrelation var hög med Beck Anxiety Inventory (BAI), Muñoz/Anxiety Panic (MAP) och med Muñoz/Anxiety Somatic Symptoms (MASS). Korrelationen med Taylors Ångest Formulär (TAI) var dock lägre.

I det kliniska arbetet kan man använda sig av MAI för att mäta ångesten innan, under och efter en psykoterapeutisk behandling.

MAI kan bli användbart för att forska om ångesttillståndet hos olika kliniska grupper.

1. Muñoz Retamal, Alejandro: “MURAIN –Muñoz Retamal Anxiety Inventory”, Posters 21620.04, Abstract book, XXVII International Congress of Psychology, July 23th – 28th, 2000 Stockholm, Sweden.
2. Muñoz Retamal, Alejandro: “MURAIN-21, Una escala de medición de síntomas de angustia”, Posters session 5, Abstract Book, XXX Congress of the European Association for Behavioural & Cognitive Therapies, September, 26th – 28th, 2000 Granada, Spain.
3. Muñoz Retamal, Alejandro: “An inventory for manifest anxiety (MAI)”, Open papers IV, Scales and Measurement, Abtract Book, XXXI Annual Congres of European Association for Behavioural and Cognitive Therapies, 11th -15th September 2001, Istanbul, Turkey.
4. Muñoz Retamal, Alejandro: “Ångest och depression: en presentation av fyra kliniska skalor”, Beteendeterapeutiska Förenings Årsmöte, 19-20 mars 2004, Göteborg. (”Angustia y depression: una presentación de cuatro escalas clínicas”, Congreso Anual de la Asociación de Psicoterapia Conductual Sueca, Gotemburgo 2004, Suecia)
5. Muñoz Retamal, Alejandro: ”MAI -ett frågeformulär för att mäta ångesttillståndet”, Beteendeterapeuten, Medlemsblad för Beteendeterapeutiska föreningen Nr 4, 2003.

http://www.kognitivisterna.se

2020-04-14