Jonsson-Abbott Scale

Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study).

JAS består av 11 frågor och försöker identifiera tidiga indikatorer på problemspelande, undersöka kopplingarna mellan indikatorerna och bedöma i vilken utsträckning de kan förutsäga framtida problemutveckling. I den här studien ville vi undersöka JAS psykometriska egenskaper och bedöma hur väl dimensionerna i JAS kan förutsäga ökningar av risknivån för problemspelande och av riskspelande under ett års tid.

Resultaten är baserade på upprepade intervjuer med 3 818 deltagare och visade acceptabel passform för en trefaktorsmodell i en konfirmatorisk faktoranalys, med de tre faktorerna Överkonsumtion, Felslut kopplat till spelande och Förstärkare. Faktorn Överkonsumtion definieras som att spela mer än man avsett och uppleva att det är svårt att låta bli att spela. Felslut kopplat till spelande består av missuppfattningarna att spelande är ett sätt för att tjäna pengar på lång sikt och att vinst är kopplat till skicklighet. Faktorn Förstärkare handlar om konsekvenser som gör att spelbeteendet fortgår eller ökar. Antingen positiva konsekvenser som spelandet för med sig (spänning och glädje), eller negativa saker som man slipper eller undviker genom spelandet (glömma vardagen och sina problem).

Dessa tre faktorer var signifikanta prediktorer av spelandets riskpotential. Spelandets riskpotential var i vilken utsträckning man ägnade sig åt spel med hög risk (till exempel online-poker och casinospel, jämfört med lågriskspel som lotterier). Om vi kontrollerade för riskpotential vid baslinjen kunde dock Överkonsumtion inte längre signifikant predicera riskpotential hos spelandet. Överkonsumtion och Felslut kopplat till spelande var även signifikanta prediktorer av att problemspelande skulle ha debuterat vid tolvmånadersuppföljningen.

JAS kan bidra till forskningen om problemspelande genom att erbjuda ett relativt kortfattat verktyg för att undersöka tre viktiga dimensioner kopplade till tidig utveckling av problemspelande.

Ingen angiven.

11

Svara på en skala mellan 1 och 7 där 1 innebär att du inte alls håller med och 7 innebär att du håller
med helt och hållet.

Item 1-4: Förstärkare, Item 5-8: Överkonsumtion, Item 9-11: Tankefällor.

Summera alla 11 items (=hela skalan) eller delskalorna.

Senaste 12 månaderna.

3 minuter.

I vilken utsträckning håller du med eller håller inte alls med i följande påståenden om ditt
spel om pengar under de senaste 12 månaderna?

Vuxna.

Hela skalan a=0.83. Delskala Förstärkare: a=0.67, delskala Överkonsumtion a=0.82, delskala tankefällor a=0.58.

Fritt att använda i forskning och behandling.

The JAS is freely available for use in research and clinical practice. At time of writing, the instrument has been translated by professional translators into English and is also available in Swedish. Current versions are available at http://spelforskning.se/jas.

Traditionally, gambling and problem gambling research relies on cross-sectional and retrospective designs. This has compromised identification of temporal relationships and causal inference. To overcome these problems a new questionnaire, the Jonsson-Abbott Scale (JAS), was developed and used in a large, prospective, general population study, The Swedish Longitudinal Gambling Study (Swelogs). The JAS has 11 items and seeks to identify early indicators, examine relationships between indicators and assess their capacity to predict future problem progression. The aims of the study were to examine psychometric properties of the JAS (internal consistency and dimensionality) and predictive validity with respect to increased gambling risk and problem gambling onset. The results are based on repeated interviews with 3818 participants. The response rate from the initial baseline wave was 74%. The original sample consisted of a random, stratified selection from the Swedish population register aged between 16 and 84. The results indicate an acceptable fit of a three-factor solution in a confirmatory factor analysis with ‘Over consumption,’ ‘Gambling fallacies,’ and ‘Reinforcers’ as factors. Reinforcers, Over consumption and Gambling fallacies were significant predictors of gambling risk potential and Gambling fallacies and Over consumption were significant predictors of problem gambling onset (incident cases) at 12 month follow up. When controlled for risk potential measured at baseline, the predictor Over consumption was not significant for gambling risk potential at follow up. For incident cases, Gambling fallacies and Over consumption remained significant when controlled for risk potential. Implications of the results for the development of problem gambling, early detection, prevention, and future research are discussed.

Jonsson, J., Abbott, M. W., Sjöberg, A., & Carlbring, P. (2017). Measuring Gambling Reinforcers, Over Consumption and Fallacies: The Psychometric Properties and Predictive Validity of the Jonsson-Abbott Scale. Frontiers in Psychology, 8(1807). doi:10.3389/fpsyg.2017.01807

Jakob Jonsson.

2020-02-02