Eating Disorder Examination Questionnaire

EDE-Q är frågeformulärformatet (Fairburn & Beglin, 1994) av EDE-intervjun (Cooper & Fairburn, 1987). Frågorna avser de senaste fyra veckorna och skalan går ifrån “inga” till “varje dag”. I vissa fall så skattas de som grad av störning från “inte alls” till “märkbart”. Sammanlagt består skalan av 36 stycken frågor. Fördelen med självskattningsformuläret framför EDE-intervjun är att det inte kräver specifik träning och utbildning, vilket är fallet för intervjun. Dessutom är den tidsbesparande. EDE-Q har visat på goda psykometriska egenskaper i flera studier (t ex. Fairburn & Cooper, 1987; Carter, Aime´, & Mills, 2001). EDE-Q producerar fyra delskalor: Restraint: Med restraint menas graden av restriktivt ätande, både vad gäller mängd och näringsinnehåll. Frågorna avser att ta reda på till exempel hur ofta personen ifråga avstått ifrån att äta under långa perioder i försök att påverka sin vikt/figur, eller om man avsiktligt undviker vissa typer av mat med till exempel högt kaloriinnehåll. Eating concern: Med eating concern avser man mäta upptagenhet av tankar kring mat och ätande samt ångest eller skuld efter man ätit något. Shape concern: Med shape conern avses hur pass upptagen personen är av tankar om sin kroppsform och missnöje med sin kropp. Frågorna rör hur ofta personen känner sig tjock eller hur ofta man känner sig orolig för att man ska gå upp i vikt. Weight concern: Weight concern mäter upptagenhet på tankar om vikten. Både hur ofta man har en önskan att gå ner i vikt och hur ofta man har svårt att koncentrera sig på andra saker för att man tänker på sin vikt samt hur den egna vikten påverkar hur man ser på sig själv. Utöver dessa delskalor kan även en totalpoäng beräknas som ger en indikation på svårighetsgrad av ätstörningen ifråga.

Adekvat professionell kompetens med goda kunskaper om psykometri och metod.

36

0 till 6: 0=inte alls, 6=märkbart

4

De senaste 28 dagarna

5-10 minuter

Följande frågor handlar enbart om de senaste fyra veckorna (28 dagar). Läs varje fråga noga och ringa in en lämplig siffra till höger. Vänligen besvara alla frågorna.

Från tonåren

r = (.89)

α = 0.85

Under bearbetning för publikation. Preliminär data för kvinnor med bulimia nervosa i behandling: Restriant: M=2.9 (SD=1.1) Eating Concern: M=2.9 (SD=0.9) Shape concern: M=4.4 (SD=1.3) Weight Concern: M=3.4 (SD=1.6) EDE-Q total: M=3.4 (SD=1.0)

Se även:

Welch, E., Birgegård, A., Parling, T., & Ghaderi, A. (2011). Eating Disorder Examination Questionnaire and Clinical Impairment Assessment Questionnaire: General population and clinical norms for young adult women in Sweden. Behaviour Research and Therapy, 49, 85–91.

Ata Ghaderi (fri användning när källa anges vid publikation).

Se artikel: Carter, J. C., Stewart, D. A. & Fairburn, C. G. (2001). Eating disorder examination questionnaire: norms for young adolescent girls. Behaviour Research and Therapy 39, 625–632 för normer för tonårstjejer. För vuxna se referens nedan och relaterade artiklar.

Christopher G. Fairburn (fri användning när källa anges vid publikation)

Abstract originalartikel: Compared an investigator-based interview, the Eating Disorder Examination (EDE), with a self-report questionnaire based directly on that interview for assessing the features of eating disorders. Ss were a community sample of 243 women (aged 16-35 yrs) and a patient sample of 23 women with bulimia nervosa (mean age 24.3 yrs) and anorexia nervosa (mean age 15.8 yrs). Although the 2 measures performed similarly in assessing unambiguous behavioral features such as self-induced vomiting and dieting, the self-report questionnaire generated higher scores than the EDE when assessing more complex features such as binge eating and concerns about shape. Both methods underestimated body weight.

Dunerfeldt, M., Elmund, A., Söderström, B. (2010). Bedömingsinstrument inom BUP i Stockholm. Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21185552