Beskrivning #
The Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) är en välanvänd självskattningsskala för att mäta svårigheter i känsloreglering. DERS-16 är en förkortad version av originalets 36-frågeformulär. DERS-16 har uppvisat giltig och snabb metod för bedömning av övergripande känslighetsregleringssvårigheter.
En växande mängd forskning ger stöd åt känsloregleringens roll i flera former av psykopatologi och dysfunktionellt beteende. Svårigheter i medvetenhet, förståelse eller modulering av känslor har visat sig kunna störa anpassningen och bidra till ett brett spektrum av negativa konsekvenser.
Specifikt betonar den begreppsmässiga definitionen av känslomässig reglering som DERS bygger på känslornas funktionalitet och fokuserar på adaptiva sätt att reagera på emotionellt obehag, inklusive: (a) medvetenhet, förståelse och acceptans av känslor; (b) förmåga att kontrollera beteenden när en upplever negativa känslor; (c) flexibel användning av strategiskt lämpliga strategier för att modulera intensiteten och / eller varaktigheten av känslomässiga reaktioner snarare än att helt eliminera känslor; och (d) villighet att uppleva negativa känslor som en del av att bedriva meningsfulla aktiviteter i livet.
Antal items #
16
Svarsalternativ #
De 16 frågorna besvaras genom att fylla i hur ofta varje påstående stämmer, genom att skriva lämplig siffra (1-5) från skalan nedan, på linjen bredvid varje påstående.
Fem svarsalternativ: (1) Nästan aldrig (0-10%), (2) Ibland(11-35%), (3) Ca hälften av tiden(36-65%), (4) Det mesta av tiden(66-90%), (5) Nästan alltid (91-100%).
Delskalor #
DERS-16 innehåller fem delskalor: CLARITY = brist på känslomässig klarhet; GOALS = svårigheter att engagera sig i målstyrt beteende; IMPULSE = svårigheter med impulskontroll; STRATEGIES = begränsad tillgång till effektiva känsloregleringsstrategier; NONACCEPTANCE = icke-acceptans av känslomässiga reaktioner.
1) Jag har svårt att förstå mig på mina känslor. (CLARITY*)
2) Jag är förvirrad över hur jag känner mig. (CLARITY)
3) När jag blir känslomässigt upprörd, har jag svårt att få något arbete gjort. (GOALS)
4) När jag blir känslomässigt upprörd, förlorar jag kontrollen. (IMPULSE)
5) När jag blir känslomässigt upprörd, tror jag att det kommer att ta lång tid innan det går över. (STRATEGIES)
6) När jag blir känslomässigt upprörd, tror jag att det slutar med att jag blir deprimerad. (STRATEGIES)
7) När jag blir känslomässigt upprörd, har jag svårt att fokusera på andra saker. (GOALS)
8) När jag blir känslomässigt upprörd, känner jag mig utom kontroll. (IMPULSE)
9) När jag blir känslomässigt upprörd, skäms jag över mig själv för att jag känner som jag gör. (NON-ACCEPTANCE)
10) När jag blir känslomässigt upprörd, känns det som att jag är svag. (NON-ACCEPTANCE)
11) När jag blir känslomässigt upprörd, har jag svårt att kontrollera mitt beteende. (IMPULSE)
12) När jag blir känslomässigt upprörd, tror jag inte att det finns något jag kan göra för att jag ska må bättre. (STRATEGIES)
13) När jag blir känslomässigt upprörd, blir jag irriterad på mig själv för att jag känner så. (NON-ACCEPTANCE)
14) När jag blir känslomässigt upprörd, börjar jag tycka illa om mig själv. (STRATEGIES)
15) När jag blir känslomässigt upprörd, har jag svårt att tänka på något annat. (GOALS)
16) När jag blir känslomässigt upprörd, upplever jag mina känslor som överväldigande. (STRATEGIES)
*) Vissa menar att DERS har 6 delskalor: “Fowler et al. (2014) conducted a confirmatory factor analysis of the DERS and found the 6-factor DERS model to be equivalent to a 5-factor DERS model from which the lack of emotional awareness (CLARITY)subscale was removed. This finding is consistent with evidence that the lack of emotional awareness subscale may be less relevant to the overarching construct of emotion regulation difficulties as assessed by the DERS (Bardeen et al. 2012).”
Scoring (poängsättning) #
Siffrorna vid varje påstående summeras. Poängsumman kan variera från 16 to 80, där högre poäng avser högre grad av svårighet i känslomässig reglering.
Poängen på DERS har visat sig förändras som svar på behandlingar som riktar sig till känslomässig reglering, inklusive gruppreglering av känslomässig behandling och dialektisk beteendeterapi, vilket tyder på att resultatet är känsligt för förändring över tiden och har användbarhet i behandlingsresultatforskning.
Klinisk användbarhet och differentieringsförmåga #
Svensk forskning har visat att DERS-16 är en tillförlitlig och valid metod för att mäta svårigheter i känsloreglering hos både kliniska och icke-kliniska grupper (Larsson et al., 2025). En nyligen genomförd studie i Sverige bekräftade att DERS-16 effektivt kan skilja mellan ungdomar i psykiatrisk vård och ungdomar i en allmän befolkningsgrupp. Studien omfattade 281 ungdomar (15–19 år) från svenska barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) och jämförde deras resultat med en representativ grupp av 3 169 gymnasieelever från den svenska allmänbefolkningen. Resultaten visade att ungdomar i den kliniska gruppen hade signifikant högre poäng på DERS-16 (M = 50,57, SD = 14,32) jämfört med den icke-kliniska gruppen (M = 36,54, SD = 15,74), vilket indikerar större svårigheter i känsloreglering.
Vidare visade studien att ungdomar med svårare känsloregleringsproblem hade en högre förekomst av psykiatriska diagnoser, inklusive depression (55,4 % i den mest belastade gruppen jämfört med 16,9 % i gruppen med minst svårigheter) och ångestsyndrom (37,5 % vs. 12,3 %). Självskadebeteende var också betydligt vanligare i gruppen med svårast känsloregleringsproblem (89,1 % jämfört med 26,2 % i gruppen med minst svårigheter). Studien identifierade tre distinkta grupper av svenska ungdomar baserat på deras nivåer av känsloregleringssvårigheter: en grupp med milda svårigheter (23,1 %), en med måttliga svårigheter (56,9 %) och en med svåra svårigheter (19,9 %). De med svårast känsloregleringsproblem rapporterade dessutom en högre förekomst av riskbeteenden såsom substansbruk (27,3 % jämfört med 10,8 % i gruppen med minst svårigheter) samt tidigare erfarenhet av emotionellt (85,5 % vs. 32,3 %), fysiskt (47,3 % vs. 13,8 %) och sexuellt (54,7 % vs. 7,8 %) trauma.
Dessa svenska forskningsfynd understryker behovet av individuellt anpassade interventioner och stärker DERS-16:s relevans som ett användbart instrument inom både forskning och klinisk praxis i Sverige.
Test-retest reliabilitet #
ρI = .85; p < .001
Cronbachs alfa #
Cronbachs alfa mellan 0.92 och 0.95.
Abstract originalartikel #
The Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) is a widely-used, theoretically-driven, and psychometrically-sound self-report measure of emotion regulation difficulties. However, at 36-items, the DERS may be challenging to administer in some situations or settings (e.g., in the course of patient care or large-scale epidemiological studies). Consequently, there is a need for a briefer version of the DERS. The goal of the present studies was to develop and evaluate a 16-item version of the DERS – the DERS-16. The reliability and validity of the DERS-16 were examined in a clinical sample (N = 96) and two large community samples (Ns = 102 and 482). The validity of the DERS-16 was evaluated comparing the relative strength of the association of the two versions of the DERS with measures of emotion regulation and related constructs, psychopathology, and clinically-relevant behaviors theorized to stem from emotion regulation deficits. Results demonstrate that the DERS-16 has retained excellent internal consistency, good test-retest reliability, and good convergent and discriminant validity. Further, the DERS-16 showed minimal differences in its convergent and discriminant validity with relevant measures when compared to the original DERS. In conclusion, the DERS-16 offers a valid and brief method for the assessment of overall emotion regulation difficulties.
Referens #
Bjureberg, J., Ljótsson, B., Tull, M. T., Hedman, E., Sahlin, H., Lundh, L. G., . . . Gratz, K. L. (2016). Development and Validation of a Brief Version of the Difficulties in Emotion Regulation Scale: The DERS-16. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 38(2), 284-296. doi:10.1007/s10862-015-9514-x
Larsson, K. H., Aspeqvist, E., Falkenström, F., Andersson, G., Svedin, C. G., & Zetterqvist, M. (2025). Assessing emotion regulation difficulties in adolescents: Validation and clinical utility of the difficulties in emotion regulation scale, 16-item. BMC Psychology, 13, 237. https://doi.org/10.1186/s40359-025-02540-3
Originalskalan (36 items):
Gratz, K. L., & Roemer, L. (2004). Multidimensional assessment of emotion regulation and dysregulation: development, factor structure, and initial validation of the difficulties in emotion regulation scale. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 26, 41–54.
Webblänk #
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4882111/