Akrofobi (Höga höjder)

Syftet med skalan är att fastställa grad av ångest och undvikande beteende vid situationer som karaktäriseras av höga höjder.

AQ är ett självskattningsformulär om 40 items där individer skattar sin ångest och sitt undvikande i relation till 20 situationer som karaktäriseras av höga höjder.

I den första delen om 20 items skattas graden av ångest enligt en sjugradig skala från 0 (inte alls ängslig, lugn och avslappnad) till 6 (extremt ängslig).

Fortsättningsvis, skattas samma 20 items i relation till undvikande, enligt en tregradig skala från 0 (skulle inte undvika att göra det) till 2 (skulle under inga omständigheter göra det).

20+20

Del 1: ångestskala
0 Inte alls ängslig; lugn och avslappnad 1
2 Något ängslig
3
4 Måttligt ängslig
5
6 Extremt ängslig

Del 2: Undvikandeskala
0   Skulle inte undvika att göra det
1   Skulle försöka undvika att göra det
2   Skulle under inga omständigheter göra det

Skalan poängsätts genom att separat beräkna summan av de 20 ångestbedömningarna och summan av de 20 undvikandebedömningarna.

AQ tar 5 minuter att administrera.

Akrofobifrågeformulär (AQ) – del 1: ångestskala
Nedan har vi sammanställt en lista av situationer som karaktäriseras av höga höjder. Vi är intresserade av att veta hur ängslig (spänd, obekväm) du skulle känna i var och en av situationerna i nuläget. Var god uppge hur du skulle känna genom att ange en av följande siffror (0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6) vid angiven linje till vänster om varje fråga:

**Akrofobifrågeformulär (AQ) – del 2: Undvikandeskala
**Nu när du har skattat varje påstående i relation till ångest, skulle vi önska att du skattar de i relation till undvikande. Ange vid angiven linje till vänster om varje påstående hur gärna du i nuläget skulle undvika situationen, om den uppstod.

RELIABILITET. Spearman-Browns korrigerad split half-reliabilitet för AQ var r=.82 för ångestskalan och r=.70 för undvikandeskalan (Baker, Cohen & Saunders, 1973). Test-retestreliabiliteten under 3 månader var god för båda skalorna (rs=.86 för ångest och .82 för undvikande; Baker et al., 1973).

VALIDITET. Ångest- och undvikandeskalorna i AQ korrelerade i hög grad med ett annat test (r=.73; Baker et al., 1973) och i lägre grad med mätningar av generell rädsla och personlighetsfunktion (rs spann mellan .24 och .46). Korrelationer med poäng från beteendetest var måttliga (Cohen, 1977). Konvergent validitet är okänd då det inte finns andra etablerade mätningar om grad av höjdskräck att jämföra med. AQ är känslig för effekterna av behandling (Baker et al., 1973; Boruque & Ladouceur, 1980; Cohen, 1977).

URVAL OCH NORMDATA. Cohen (1972) rapporterade genomsnittspoäng från ett kliniskt urval av individer med höjdskräck. Medelvärdet för AQ-ångest och AQ- undvikande i poäng var 61.30 (SD=15.85) respektive 14.37 (SD=5.70). Dessa medelvärden är liknande förbehandlingspoängen i senare behandlingsstudie (Cohen, 1977). I ett urval med studenter, var medelvärdena för ångest- och undvikandepoäng 27.10 (SD=17.32) respektive 4.57 (SD=4.17) (Cohen, 1972). I genomsnitt minskade båda subskalornas poäng med ungefär hälften efter beteendebehandling (Cohen, 1977)

David Cohen, Ph D., Department of Psychology, California State University, Bakersfield, CA 93311, USA; (tel) 661-664-2372; (fax) 661-665-6955; (e-mail) dcohen@csubak.edu.

Cohen, D. C. (1977). Comparison of self-report and overt-behavioural procedures for assesing acrophobia. Behavior Therapy, 8, 17-23.