View Categories

ADDIS

4 min read

Beskrivning #

ADDIS är en bedömningsmetod som används för att diagnostisera skadligt bruk/missbruk och beroende. ADDIS är en svensk översättning av det amerikanska instrumentet SUDDS (Substance Use Disorder Diagnostic Schedule). I Sverige har ADDIS använts sedan 1987.

Instrumentet SUDDS utvecklades på 1980-talet av P.A. Harrison, Ph.D. och Norman G. Hoffmann, Ph.D. St. Paul, MN. USA. För en mer utförlig bakgrund, se Gerdner (2009). ADDIS används för vuxna samt unga vuxna patienter/klienter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård, behandlingshem, försäkringskassa med flera. Instrumentet används också för tidig upptäckt av alkohol- och drogproblem samt i rehabilitering av personer som är långtidssjukskrivna på grund av smärttillstånd.

MÃ¥lgrupp #

Vuxna (ADDIS) eller ungdomar (ADDIS-Ung).

Syfte #

Att identifiera samt diagnostisera skadligt bruk/missbruk eller beroende av alkohol och alla andra droger.

Användarmanualen

Granskningen avser ADDIS för vuxna. Den svenska versionen utvecklades 1987 och till instrumentet följer en utförlig manual. Såväl instrument som manual är väl strukturerade och sammanhållna med bra tryck.
Manualen är klar och tydlig i sin redovisning av hur instrumentet ska användas för att leda fram till en diagnostisk bedömning/diagnos. Instruktionerna är noggranna och det finns anvisningar om hur man ska handskas med olika typer av svar. Manualen innehåller kort information om utvecklingen av instrumentet samt om dess tekniska egenskaper i såväl det amerikanska originalet som i den svenska versionen. Kriteriernas koppling till diagnoserna redovisas klart och tydligt. Redovisningen av administreringstiden är bra och tidsåtgången framgår tydligt.
Poängsättning är klart beskriven med exempel. Överföringen av information till checklistorna för ICD-10 och DSM-IV-kriterierna är väl beskriven. Det är också tydligt beskrivet hur man kan lägga upp uppföljningssamtalen med klienten vid återkopplingen.

Behörighet #

Distributör i Sverige #

Material distribueras efter godkänd behörighet av Dahl och Dahl preventions- och beroendecenter.

Krav på förkunskaper #

Grundutbildning på akademisk nivå med vårdande, social inriktning. Utbildning till alkohol- och drogrådgivare motsvarande minst 20 högskolepoäng

Krav på utbildning #

30 timmars grundutbildning, intervjuteknik och beroendelära. För att göra diagnostiska bedömningar eller diagnoser med stöd av ADDIS krävs att man genomgått en behörighetsprocess, blivit godkänd på examination och håller behörigheten aktuell genom certifiering vartannat år. Handledning ges av Dahl och Dahl preventions- och beroendecenter.

Resultat av kvalitetsgranskningen #

PDFSocialstyrelsens granskning av ADDIS (pdf)

Scoring (poängsättning) #

Poängsättning och återkoppling #

Svaren på svarsblanketten förs över till diagnoschecklista för ICD-10 eller DSM-IV. Det finns beskrivet hur uppföljningssamtalen kan läggas upp vid återkoppling av resultaten.

Administrationstid #

Ca 90 minuter för en tränad intervjuare.

Instruktion #

Konstruktion #

Instrumentet är ett strukturerat intervjuformulär som består av 75 grundfrågor som ställs till patienten/klienten. Huvuddelen av frågorna rör personens bruk, erfarenheter samt upplevda konsekvenser av alkohol, läkemedel och droger. Svarsalternativen är ja eller nej. Då en fråga besvarats med ja, följer i relevanta fall frågor om senaste år och senaste månad samt debutålder. Med instrumentet följer två diagnoschecklistor för bedömning av beroende och skadligt bruk (ICD-10) respektive beroende och missbruk (DSM-IV).

Kriterierna enligt ICD-10 för:

beroende är stark önskan/känsla av tvång att ta drogen, svårt att kontrollera användningen, abstinensbesvär, tolerans, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning/tidsomfattande drogbruk och fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser.

  • skadligt bruk är fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser.

Kriterierna enligt DSM-IV för:

  • beroende är tolerans, abstinensbesvär, ökad mängd/längre perioder av bruk, kontrollförlust, tidsomfattande drogbruk, avstÃ¥r frÃ¥n andra nöjen och intressen till förmÃ¥n för droganvändning och fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem.
  • missbruk är försummat ansvar inför plikter, risk att nÃ¥gon kan komma till fysisk skada, rättsliga problem och ständiga eller Ã¥terkommande sociala problem.

Cronbachs alfa #

De reliabilitetstest avseende den interna konsistensen som genomförts på materialet visar goda resultat med Cronbach’s alpha för beroende på 0,96 och för missbruk/skadligt bruk 0,86. Vid analys av varje DSM-IV-kriterium är alpha högre är 0,70 för sex av sju beroendekriterier och två av fyra missbrukskriterier. Alpha är högre än 0,50 för ytterligare ett beroende- och ett missbrukskriterium. För det återstående kriteriet Rättsliga problem är dock alpha så låg som 0,34.
Sammanfattningsvis visar såväl internationella som svenska studier goda resultat och är väl beskrivna i Gerdner (2009). Instrumentet kan därmed betraktas som ett bra instrument för att diagnostisera beroende och missbruk.

Svenska normer #

Den svenska studien baseras på en klinisk population (350 personer inom beroendevården, 37 % kvinnor och 63 % män) och 372 rattfylleridömda män. Samtliga beroendefrågor laddar över 0,40 och den gemensamma faktorn ger en acceptabel andel förklarad varians: R2=0,46. Diskriminantanalys visar att 93,8 procent kunde klassificeras korrekt.

Utländska normer #

Internationella studier av den amerikanska versionen SUDDS har visat goda resultat när instrumentet har jämförts med kliniska diagnoser (Cohen’s kappa: 0,71–0,87). Även sensitivitet och specificitet har visat mycket goda resultat (93,8 klassificerades korrekt). Internationellt har också studier av olika etniska grupper genomförts och reliabiliteten har varit likvärdig i olika grupper.

Webblänk #

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/addis