Beskrivning #
ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Instrumentet som bygger på en intervju har utvecklats i USA i slutet av 1980-talet i USA av Alfred Friedman och Arlene Utada (1989).
Den amerikanska originalversionen har översatts till svenska av Statens institutionsstyrelse, SiS.
Målgrupp #
ADAD är en bedömningsmetod för unga missbrukare och unga med social problematik som används vid intervju.
Syfte #
Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering.
Behörighet #
Instrumentet med manual förvaltas av Statens Institutionsstyrelse som har copyright på den svenska versionen. Ingen licens krävs.
Krav på förkunskaper: #
Inga direkta förkunskaper krävs.
Krav på utbildning: #
Utbildning är nödvändig och utbildare finns på olika platser i Sverige. Utbildning i datorversionen ges av Råbe och Kobberstad
Svarsalternativ #
Varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation och därutöver skattar den unge sin oro och sina besvär enligt en skala 0–3. Den unge anger också hur viktigt det är att få hjälp enligt en skala 0–3 inom respektive livsområde. Utifrån den unges skattningar gör intervjuaren en sammanfattande skattning av den unges problem inom varje livsområde enligt en skala 0–9. Vissa frågor, som är särskilt märkta i formuläret, är speciellt viktiga att ta hänsyn till vid skattningen.
Delskalor #
ADAD består av ett antal frågor som rör nio livsområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. Inom Statens institutionsstyrelse har även utskrivnings-, överflyttnings- och uppföljningsformulär tagits fram och dessa ingår i granskningen.
Scoring (poängsättning) #
Ingen poängsättning görs förutom skattningarna, som kan återges grafiskt. I manualen finns anvisningar för hur återkopplingen till den unge ska ske.
#
Tidsintervall #
60 minuter – 120 minuter.
Instruktion #
Användarmanualen #
ADAD introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem, men används också inom andra institutioner (HVB) och inom socialtjänsten. En särskild version har arbetats fram för socialtjänsten, men intervjuformuläret som ingår i denna granskning är detsamma. Granskningen gäller därför även för den versionen. Den del som skiljer sig åt är den inledande delen av intervjun som behandlar administrativa uppgifter och den unges bakgrund.
Till instrumentet finns en manual som bland annat beskriver syfte, målgrupp, teoretiska utgångspunkter och utveckling, de livsområden som ingår, hur många frågor som ingår, datainsamlingsmetod, svarskategorier samt hur formuläret ska administreras.
- Det saknas information om huruvida instrumentet har testats på olika målgrupper.
- Det behövs illustrativa exempel på hur skattningen ska göras.
Cronbachs alfa #
0,47-0,87 (Bolognini, et. al., 2001).
Svenska normer #
Tekniska data #
ADAD har validerats på gruppnivå, i Sverige på livsområdet brottslighet, och har visat sig diskriminera bra mellan antisociala ungdomar och icke-antisociala ungdomar. I en amerikansk studie har samtidig validitet (jämförelse med andra instrument) visat relativt goda resultat, vilket styrks med avseende på livsområdet ”psykisk hälsa” i en schweizisk studie. Instrumentets reliabilitet har framför allt testats med avseende på interbedömarreliabilitet och visat sig ha god sådan i såväl en svensk som en amerikansk och en schweizisk studie. Däremot saknas studier än så länge av konsistens över tid, till exempel test-retest. En normeringsstudie har pågått sedan 2009 men inte ännu publicerats.
Följande saknas och bör kompletteras: #
- Reliabiliteten bör testas med test-retest för att få data på stabilitet av upplevelsen av allvar och behov av hjälp över tid.
- För användning vid behandlingsplanering bör ADAD valideras på individnivå för att dokumentera om instrumentet ger anvisning om lämplig insats.
Referens #
Bolognini, M., Plancherel, B., Laget, J., Chinet, L., Rossier, V., Cascone, P., Stéphan P. & Halfon, O. (2001). Evaluation of the Adolescent Drug Abuse Diagnosis instrument in a Swiss sample of drug abusers.
Börjesson m. fl. (2007). The psychometric properties of the Swedish version of the Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD). Nordic Journal of Psychiatry, 61:3. 225-232.
Friedman, A. & Utada, A. (1989). A method for diagnosing and planning the treatment for adolescent drug abusers. (The adolescent drug abuse diagnoses [ADAD] instrument), J. Drug Education, 19, 4, 285-312.