Vi har analyserat 664 e-postmeddelanden i en depressionsbehandling. Mejlen kom från 5 internetterapeuter och skickades till totalt 42 olika patienter.
Det är sedan länge känt att internetbaserad kognitiv beteendeterapi kan vara effektiv vid depression. Men för att nå bäst resultat bör det finnas en internetterapeut som vägleder. När Socialstyrelsen rekommenderar internetbehandling står det till och med att det ska vara ”internetbehandling med behandlarstöd”, men det är mycket otydligt vad detta ”med behandlarstöd” innebär. Det står inte vem som ska ge stödet (alltså vilken yrkeskategori och vilken träning man bör ha genomgått). Inte heller framgår det hur ofta och intensivt stödet ska vara. Ska det exempelvis vara schemalagt och återkomma varje vecka, eller räcker det med att patienten kan skicka en fråga om den fastnar på något avsnitt i behandlingen? Min personliga gissning är att det bör vara en återkommande och stabil kontakt som är mer eller mindre schemalagd. Men den viktigaste frågan är nog ändå vad innehållet i terapeutstödet ska vara. Kan man skriva vad som helst?
I en ny studie som publicerades idag var syftet att systematiskt undersöka de elektroniska meddelanden som fem terapeuter skickade till sina patienter. Detta för att identifiera gemensamma “terapeutbeteenden” och i vilken utsträckning dessa beteenden korrelerar med slutförandet av moduler och förbättringar av symtomen både på kort och lång sikt (upp till 2 år).
Meddelandena analyserades med så kallad kvalitativ innehållsanalys. Det fyra mest frekventa beteendena var uppmuntrande (som svarade för 31,5% av det totala antalet kodade beteenden). Detta följdes att bekräftande (25,1%), guidning (22,2%) och uppmaning (9,8%).
Sex av de nio identifierade terapeutbeteendena korrelerade med behandlingsgenomströmmning, och tre korrelerade med symtomförbättring. Exempelvis visade det sig att självutlämnande korrelerade med förbättring av depressiva symtom vid efterbehandling (r = 0,44, p = 0,003).
Självutlämnande från terapeuten, även om det var ovanligt förekommande, visade sig alltså vara korrelerat med förbättring av depressiva symtom vid efterbehandling. Detta kan indikera att patienter gynnas av en mer personlig och autentisk kontakt med sin terapeut, även i en internetbaserad miljö. Det är dock viktigt att poängtera att vår studie inte var experimentell. Vi lottade inte terapeuter till att vara mer eller mindre självutlämnande, vilket innebär att vi inte kan fastställa ett orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som påverkar både graden av självutlämnande och behandlingsresultatet. Mer forskning behövs för att tydligare förstå hur och när självutlämnande kan användas som en terapeutisk strategi i internetbaserad terapi. Men kanske är det så att även bakom en skärm är det just det mänskliga som når fram och gör skillnad.
Läs artikeln i sin helhet:
Holländare, F., Gustafsson, S. A., Berglind, M., Grape, F., Carlbring, P., Andersson, G., Hadjistavropoulos, H., & Tillfors, M. (2016). Therapist behaviours in internet-based cognitive behaviour therapy (ICBT) for depressive symptoms. Internet Interventions, 3, 1-7. doi: 10.1016/j.invent.2015.11.002