Självmord (suicid) är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen bland ungdomar i åldern 15-24 (World Health Organization, 2012). I Sverige tog totalt 1531 personer livet av sig under år 2014 (1044 män och 487 kvinnor – se detaljerade statistik). Det mänskliga lidandet kring dessa öden är bortom våra mätinstrument. Då det är osannolikt att ett suicid skulle ske utan tidigare tankar och indikationer är en förståelse av suicidtankar och relaterade variabler av stor vikt vid förebyggande insatser. Lika viktigt är det att identifiera riskfaktorer och förstå hur de hänger ihop med varandra.
En av de starkaste riskfaktorerna för suicidtankar är stress (Abdollahi et al., 2015). Enligt transaktionell stressteori är den individuella psykologiska värderingen av stressoren viktigare än den faktiska stressoren (Lazarus & Folkman, 1984). Man tänker sig att det finns variationer i olika människors reaktioner på samma stressorer. Dessa variationer påverkar både individens tolkning av stressoren, men också dess förmåga att hantera den. Exempelvis när olika individer känner skuld, irritation eller värdelöshet under stressiga förhållanden påverkar det olika individers upplevelse av stress i olika grad, och kan därför leda till suicidtankar, men måste inte göra det. Givet den effekt upplevd stress har på suicidtankar är det viktigt att förstå relationen mellan upplevd stress och suicidtankar hos deprimerade ungdomar.
En faktor som ökar förmågan att anpassa sig adekvat till stressiga miljöer är emotionell intelligens. Individer med hög emotionell intelligens kan uppfatta och förstå andras känslor och hantera och tämja sina egna känslor på mer adaptiva sätt i jämförelse med individer med lägre emotionell intelligens (Mayer & Salovey). Individer med god förmåga att reglera, uppfatta och förstå sina känslor är mindre sårbara för suicid (Law, Khazem & Anestis, 2015). De har en tendens att behålla en positiv sinnesstämning samtidigt som de är bra på att hantera andras känslor vilket kan skydda de från stress, och möjliggör att de kan ha större socialt stöd vilket bidrar till deras anpassning (Ciarrochi et al., 2002). Individens förmåga att förstå, kontrollera och hantera känslor, samt de coping strategier individen använder som reaktion på negativa känslor, ökar eller minskar sannolikt erfarenheten av suicidtankar.
Även då flera studier undersökt relationen mellan stress och suicidtankar finns det ännu ingen studie, så vitt vi vet, som undersökt vilken modererande roll emotionell intelligens kan ha mellan stress och suicidtankar. Tidigare studier har endast studerat det linjära förhållandet mellan stress och suicidtankar, utan att överväga vilka variabler som påverkar förhållandet.
I en studie nyligen genomförd och publicerad i Personality and Individual Differences undersökte Carlbring med kollegor förhållandet mellan upplevd stress, emotionell intelligens och suicidtankar för att testa den modererande rollen av emotionell intelligens mellan upplevd stress och suicidtankar. En grupp deprimerade ungdomar (n=202) rekryterades från fem sjukhus i Tehran, Iran, och ombads fylla i skattningsskalor för patienthälsa, suicidtankar, upplevd stress och emotionell intelligens. I linje med tidigare studier hypotiserade vi att (a) upplevd stress skulle positivt förutsäga suicidtankar, och emotionell intelligens skulle negativt förutsäga suicidtankar (b) emotionell intelligens skulle moderera relationen mellan upplevd stress och suicidtankar, och (c) tidigare suicidbeteende och kön skulle moderera förhållandet mellan emotionell intelligens och upplevd stress med suicidtankar bland deprimerade patienter.
Statistiska analyser av materialet med Structural Equation Model visade att deprimerade ungdomar med höga nivåer av upplevd stress och låga nivåer av emotionell intelligens var mer benägna att rapportera suicidtankar. Multi-grupp analys indikerade att deprimerade patienter med höga nivåer av både upplevd stress och emotionell intelligens hade mindre suicidtankar än andra. Resultaten kunde alltså stödja teorin att upplevd stress agerar som en sårbarhetsfaktor som ökar suicidtankar bland deprimerade patienter. Resultaten visade också stöd för emotionell intelligens som en viktig skyddsfaktor i relationen mellan upplevd stress och suicidtankar.
Vi kunde alltså se att emotionell intelligens modererade relationen mellan upplevd stress och suicidtankar. Individer med hög emotionell intelligens kan reglera, tolerera, hantera och kontrollera sina känslor för att förebygga suicidtankar, och engagera sig i mer adaptiva beteenden (även när de är upprörda eller känner sig stressade). Emotionell intelligens agerar alltså som en buffert mot upplevd stress, och individer med hög emotionell intelligens är därför mindre benägna att erfara suicidtankar.
Det ska nämnas att de statistiska analyser som gjordes inte möjliggör några slutsatser om kausalitet. Det är också så att självskattningsskalor kan få patienter att svara på sätt som gynnar dem, eller som är mer socialt acceptabla. Även om vi inte med säkerhet kan uttala oss om kausaliteten, skulle träning av individers emotionella intelligens kunna vara en skyddande faktor mot upplevd stress och suicidtankar. Att utveckla den emotionella intelligensen skulle kunna implementeras i suicidpreventionsprogram för att reducera sannolikheten för suicidtankar hos deprimerade ungdomar.
[ Sammanfattat av Tobias Landström ]
Läs artikeln i sin helhet:
Abdollahi, A., Carlbring, P., Khanbani, M., & Ghahfarokhi, S. A. (2016). Emotional intelligence moderates perceived stress and suicidal ideation among depressed adolescent inpatients. Personality and Individual Differences, 102, 223-228. doi: 10.1016/j.paid.2016.07.015
UPPDATERING [2017-01-12] På tal om självmord – idag publicerade Folkhälsomyndigheten ”den första samlade rapporten om arbetet med att minska självmorden” (laddas ner här).