Professor i klinisk psykologi
För en tid sedan publicerade vi en artikel i PLOS one. I studien randomiserade vi 93 personer som uppfyllde depressionsdiagnosen till en av två grupper. Den ena gruppen fick traditionell kognitiv beteendeterapi med 10 sessioner under 10 veckor. Den andra gruppen fick också 10 veckors behandling, men endast 4 sessioner hos en behandlare. Hypotesen var att om de … Läs mer!
I veckan publicerades en artikel i tidskriften Internet Interventions som i detalj beskriver vår smartphone applikation Challenger. Idéen med Challenger är att hjälpa personer med framför allt social fobi (som numera egentligen heter “social ångest”). Appen kan användas helt på egen hand, men allra bäst blir det troligen om den används i samband med antingen … Läs mer!
I veckan publicerade vi en ny studie i Journal of Clinical Psychology in Medical Settings. Vi ville ta reda på hur föräldrar till barn som fått en cancerdiagnos hanterade situationen och särskilt undersöka det som kallas ”Upplevelsemässigt undvikande”. Psykologen Sandra Weineland har sammanfattat upplevelsemässigt undvikande på följande sätt: ”Föreställ dig en kanin jagad av en … Läs mer!
Min företrädare Lars-Göran Öst firades igår i sitt hem i Uppsala. Eftersom han varit en nyckelperson för den kognitiva beteendeterapins utveckling i Sverige var åtskilliga namnkunniga KBT-personer närvarande (exempelvis Anna Kåver). Lars-Göran Öst utnämndes år 1992 till innehavare av en professur i klinisk psykologi, vilken var den första i sitt slag vid Stockholms universitet. Han arbetade … Läs mer!
Thomas Lerner, reporter på Dagens Nyheter, intervjuade mig i slutet av August 2015 om hur ofta vi ljuger, varför vi gör det och drivkrafterna bakom fusk. Mina svar och tankar kan du läsa i artikeln “Psykologen om varför vi fuskar“. Visste du att många tror att de är bra på att upptäcka om någon ljuger … Läs mer!
Var åttonde person i Sverige har en fobi. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer behandlas fobier bäst med så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen innebär att man systematiskt och gradvis närmar sig en spindel i den takt man själv känner sig bekväm med. Detta är visserligen obehagligt, men eftersom man själv hela tiden bestämmer takten, är det … Läs mer!
Under en behandling kan det äga rum händelser och effekter som kan uppfattas såväl positiva som negativa. I våras gick vi ut med en enkätundersökning. Den syftade till att fånga tidigare patienters upplevelser av de eventuella negativa effekter som kan ha ägt rum under tiden en genomgick en sådan behandling. Detta för att ta reda … Läs mer!
Vi har gjort en klusteranalys på de 710 personer som anmälde sig till vår behandlingsstudie (läs mer om behandlingsresultaten här). Genom att låta ett statistikprogram gå igenom alla personernas svar kunde vi identifiera fem tydliga prokrastineringstyper: “Mild procrastinators” (24.93%) “Average procrastinators” (27.89%) “Well-adjusted procrastinators” (13.94%) “Severe procrastinators” (21.69%) “Primarily depressed” (11.55%). Läs mer om vad … Läs mer!
Nu är resultatet från världens största randomiserade kontrollerade behandlingsstudie mot prokrastinering accepterad och tillgänglig för läsning online. Studien är publicerad i den välrenommerade tidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology (Impact Factor: 5.279). Att prokrastinera innebär att man medvetet skjuter upp saker trots att man vet att det kan få negativa följder. Genom webbvideon nedan … Läs mer!
Något som många forskare och kliniker brottas med är hur man kan höja svarsfrekvensen vid webbaserade mätningar. När det gäller studier kring internetbaserade behandlingar finns det initialt ofta ett relativt starkt incitament till att fylla i frågeformulär. Detta eftersom en behandling oftast förutsätter att personen besvarat frågorna. Och under behandlingens gång är ifyllda mätningar ett … Läs mer!