Professor i klinisk psykologi
Ångestproblematik är vanligt hos äldre – studier visar att 5–10 % i åldern över 65 år uppfyller kriterierna på en ångestdiagnos. Depression är minst lika vanligt i den här gruppen, 10–15 % beräknas vara drabbade. Många av dem som lider av depression, 48 % enligt en studie, har dessutom samtidigt ångestproblematik. Denna grupp med blandade … Läs mer!
FRÅGA: Fobier är en sådan konstig blandning av rationella och irrationella rädslor. Det är lätt att förstå en skräck för till exempel giftiga djur eller höjder, men svårare att förstå varför någon exempelvis är rädd för sina tånaglar. Finns det både evolutionärt grundade och mer slumpartade fobier? – Mirjam Följande svar publicerades på sidan 71 … Läs mer!
SSRI-läkemedel är ett av de läkemedel som förskrivs mest mot psykisk ohälsa, vid såväl ångest- som depressionsproblematik. På senare tid har effekten av denna typ av läkemedel dock ifrågasatts. I flera metaanalyser har SSRI inte visat sig bättre än placebo, även om det också finns studier där man sett signifikant effekt, exempelvis vid svår depression. … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!
Social ångest, eller social fobi, är en av de vanliga ångestsjukdomarna. Mellan 6 % och 13 % beräknas någon gång under livet drabbas. Resultaten från tidigare forskning på strukturella förändringar kopplade till social ångest har varit inkonsekventa både när det gäller riktningen hos förändringar av grå substans i olika hjärnområden och när det gäller kopplingarna … Läs mer!
Stress i arbetet är ett stort problem för många. Inte minst chefer upplever ofta att arbetet är intensivt och ställer höga krav, något som kan leda till kronisk stress och sömnsvårigheter. Stressen får inte bara konsekvenser för cheferna själva, utan kan även leda till negativa hälsoeffekter hos deras anställda. Under de senaste 40 åren har … Läs mer!
Prokrastinering, att avsiktligt skjuta upp sådant man behöver göra, är ett vanligt problem. Detta gäller inte minst bland universitetsstudenter: åtminstone 50 % upplever betydande problem med att slutföra uppgifter. Detta kan givetvis påverka studieresultaten negativt och det kan även leda till stress, oro, ångest och skam. KBT tros kunna hjälpa vid problem med prokrastinering, men … Läs mer!
På samma gång som psykologiska behandlingsmetoder är kraftfulla nog att hjälpa människor övervinna psykisk ohälsa är de tillräckligt potenta för att ge upphov till negativa effekter. Vår forskning visar att försämring och oönskade händelser ibland kan förekomma, varför det är viktigt att reglera vem som egentligen tillåts behandla psykiatriska tillstånd. I Sverige värdesätts patientsäkerheten högt. … Läs mer!
Problemspelande är ett folkhälsoproblem som berör drygt 2 % av befolkningen i Sverige. Spelandet leder till allvarliga konsekvenser för den som spelar, som psykiskt lidande, ekonomiska problem, suicidalitet samt ytterligare missbruk (alkohol eller droger) och problem med den fysiska hälsan. Problemspelandet kan dessutom få allvarliga konsekvenser för närstående till spelarna. Så många som 18 % av Sveriges … Läs mer!
Vid Stockholms Universitet testas nu en experimentell 1-sessionsbehandling mot social fobi. Vill du vara med? Deltagandet är kostnadsfritt. Du kommer till oss på universitetet vid 1 tillfälle och får “omprogramera” hjärnan genom ett speciellt och egenutvecklat datorprogram (med virtual reality glasögon). Därefter följs dina framsteg upp 7 respektive 90 dagar efter besöket genom att du besvarar … Läs mer!