Professor i klinisk psykologi
I lördags föreläste jag på PS18 om att använda appar och virtual reality i och utanför terapirummet. Föreläsningen komma att innehålla en uppdatering kring evidensen för internetbehandlingar, hur det praktiskt går till och vad som är viktigt att få med i stödjande textmeddelanden. Sedan två mer ingående diskussioner kring hur man redan idag kan använda … Läs mer!
År 2014 publicerade vi en artikel som sammanfattade alla studier som dittills jämfört internetbaserad KBT med sedvanlig (ansikte-mot-ansikte) behandling. Resultet då var att de 13 studier som fanns publicerade visade på samma goda effekter. Det vill säga, det spelade ingen roll hur behandlingen administrerades – resultatet var ändå (på gruppnivå) goda. Studiens resultat uppmärksammades bland … Läs mer!
Idag klockan 10 försvarar doktorand David Forsström sin avhandling som bär namnet “The use and experience of responsible gambling tools: An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use”. Jag har varit huvudhandledare och biträdande dito är docent Hugo Hesser (Linköpings universitet) samt docent Markus Jansson-Fröjmark (Karolinska Institutet). … Läs mer!
Idag klockan 13 försvarar doktorand Kristofer Vernmark sin avhandling som bär namnet “Therapeutic alliance and different treatment formats when delivering internet-based CBT for depression“. Professor Gerhard Andersson och jag har varit handledare. Opponent är Edward Watkins som är Professor of Experimental and Applied Clinical Psychology vid University of Exeter. Avhandlingen rör bland annat depression, som … Läs mer!
Jag och postdoktorn Anne-Wil Kruijt har precis publicerat ett så kallat “eLetter” publicerat i British Journal of Psychiatry. Titeln är “Processing confusing procedures in the recent re-analysis of a cognitive bias modification (CBM) meta-analysis” och är en kommentar på en debatt mellan två forskargrupper som drar olika slutsatser kring effektiviteten av uppmärksamhetsträning. Du kan läsa … Läs mer!
IKBT med terapeutstöd, alltså kognitiv beteendeterapi som patienten tar del av via internet, samtidigt som hen får stöd av en terapeut via telefon eller mejl, har i forskningen visat sig vara effektivt för många typer av problem. Generellt sett har studierna dock bedömt relativt kortsiktiga effekter. Vad gäller hur effekterna står sig vid så kallade … Läs mer!
Ångestproblematik är vanligt hos äldre – studier visar att 5–10 % i åldern över 65 år uppfyller kriterierna på en ångestdiagnos. Depression är minst lika vanligt i den här gruppen, 10–15 % beräknas vara drabbade. Många av dem som lider av depression, 48 % enligt en studie, har dessutom samtidigt ångestproblematik. Denna grupp med blandade … Läs mer!
FRÅGA: Fobier är en sådan konstig blandning av rationella och irrationella rädslor. Det är lätt att förstå en skräck för till exempel giftiga djur eller höjder, men svårare att förstå varför någon exempelvis är rädd för sina tånaglar. Finns det både evolutionärt grundade och mer slumpartade fobier? – Mirjam Följande svar publicerades på sidan 71 … Läs mer!
SSRI-läkemedel är ett av de läkemedel som förskrivs mest mot psykisk ohälsa, vid såväl ångest- som depressionsproblematik. På senare tid har effekten av denna typ av läkemedel dock ifrågasatts. I flera metaanalyser har SSRI inte visat sig bättre än placebo, även om det också finns studier där man sett signifikant effekt, exempelvis vid svår depression. … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!