Professor i klinisk psykologi
Per Carlbring 
Under en behandling kan det äga rum händelser och effekter som kan uppfattas såväl positiva som negativa. I våras gick vi ut med en enkätundersökning. Den syftade till att fånga tidigare patienters upplevelser av de eventuella negativa effekter som kan ha ägt rum under tiden en genomgick en sådan behandling. Detta för att ta reda … Läs mer!
Procrastination refers to the tendency to postpone the initiation and completion of a given course of action. Approximately one-fifth of the adult population and half of the student population perceive themselves as being severe and chronic procrastinators. Albeit not a psychiatric diagnosis, procrastination has been shown to be associated with increased stress and anxiety, exacerbation … Läs mer!
Vi har gjort en klusteranalys på de 710 personer som anmälde sig till vår behandlingsstudie (läs mer om behandlingsresultaten här). Genom att låta ett statistikprogram gå igenom alla personernas svar kunde vi identifiera fem tydliga prokrastineringstyper: “Mild procrastinators” (24.93%) “Average procrastinators” (27.89%) “Well-adjusted procrastinators” (13.94%) “Severe procrastinators” (21.69%) “Primarily depressed” (11.55%). Läs mer om vad … Läs mer!
Our paper entitled “Internet-based cognitive behavior therapy for procrastination: A randomized controlled trial” is now published in Journal of Consulting and Clinical Psychology (Impact Factor: 5.279). Postponing the tasks and assignments that need to be performed is a universal phenomenon shared by most individuals. Although sometimes experienced as stressful, delaying a given course of action … Läs mer!
Nu är resultatet från världens största randomiserade kontrollerade behandlingsstudie mot prokrastinering accepterad och tillgänglig för läsning online. Studien är publicerad i den välrenommerade tidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology (Impact Factor: 5.279). Att prokrastinera innebär att man medvetet skjuter upp saker trots att man vet att det kan få negativa följder. Genom webbvideon nedan … Läs mer!
Något som många forskare och kliniker brottas med är hur man kan höja svarsfrekvensen vid webbaserade mätningar. När det gäller studier kring internetbaserade behandlingar finns det initialt ofta ett relativt starkt incitament till att fylla i frågeformulär. Detta eftersom en behandling oftast förutsätter att personen besvarat frågorna. Och under behandlingens gång är ifyllda mätningar ett … Läs mer!
In social anxiety disorder co-morbid depressive symptoms as well as avoidance behaviors have been shown to predict insufficient treatment response. It is likely that subgroups of individuals with different profiles of risk factors for poor treatment response exist. We examined this in a new study that was just published in Journal of Anxiety Disorders entiled “Risk profiles … Läs mer!
Diagnosen Social fobi har sedan den listades som psykiatrisk störning år 1980 alltid kallats för just ”social fobi”. Det svenska namnet var en rak översättning från engelskans ”social phobia”. I den anglosaxiska forskarvärlden började dock diagnosnamnet gradvis ändras till ”social anxiety disorder”. Detta trots att i den då gällande psykiatriska diagnoskategorimanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical … Läs mer!
Inom behandlingsforskning och vardaglig klinisk praxis är det vanligt att mäta hur dåligt patienter mår. Tillsammans med Lars Ström har jag utvecklat en ny skala som vänder på det hela. Vi kallade den Välmåendeskalan. Istället för att höga poäng på en skala signalerar ångest och nedstämdhet ville vi skapa ett formulär som frågar hur bra olika … Läs mer!
Hur är det att vara internetterapeut? Vad finns det för skillnader och likheter med att bedriva traditionell behandling? Dessa frågor låg till grund för en psykologexamensuppsats som Jonas Bengtsson lade fram vid Umeås universitet. Handledare var Steven Nordin och jag själv. Uppsatsen blev mycket bra så vi beslutade oss gemensamt för att göra en vetenskaplig … Läs mer!