Professor i klinisk psykologi
Per Carlbring 
Självmord är ett växande hälsoproblem och en utmaning för samhället. För att förhindra självmord behöver vi förstå faktorer som påverkar varför vissa utvecklar självmordstankar medan andra inte gör det. Perfektionism är just en sådan faktor som visat sig vara relaterad till studenters psykiska hälsa. Med perfektionism menar man tendensen att sätta upp extremt höga krav på … Läs mer!
Computer-based approaches, such as Attention Bias Modification (ABM), could help improve access to care for anxiety. Study-level meta-analyses of Attention Bias Modification have produced conflicting findings and leave critical questions unresolved regarding ABM’s mechanisms of action and clinical potential. In a paper that was just accepted for publication in Clinical Psychology Review (see reference below) we … Läs mer!
Problem gambling is a public health concern affecting approximately 2.3 % of the Swedish population. Problem gambling also severely affects concerned significant others (CSOs). Several studies have investigated the effect of individual treatments based on cognitive behavior therapy (CBT), but less is known of the effect of involving concerned significant others in treatment. In a … Läs mer!
Ungefär 70 % av befolkningen i Sverige i åldrarna 16–84 år ägnar sig åt spel om pengar. Denna siffra omfattar även personer som spelar mycket sällan. För de flesta som spelar leder inte spelandet till några problem, men för en minoritet kan spelandet få ödesdigra konsekvenser för deras ekonomi, hälsa och relationer. Problemspelande definieras som … Läs mer!
Missa inte den största KBT-händelsen i Sverige på många år. Jag kommer att vara med i ett flertal punkter. Förutom de traditionellt vetenskapliga deltar jag bland annat en paneldebatt med Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll. Titta gärna förbi! [lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2016/08/Paneldebatt_EABCT.png” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2016/08/Paneldebatt_EABCT-1024×768.png” width=”1024″ align=”center” title=”Paneldebatt_EABCT” frame=”true” icon=”image” caption=””]
During the last decades a number of systematic reviews and meta-analyses have provided increasing support for the use of psychological treatments as a way of alleviating mental distress and enhancing well-being (Cuijpers et al., 2013; Cuijpers, Smit, Bohlmeijer, Hollon, & Andersson, 2010; Hofmann, Asnaani, Vonk, Sawyer, & Fang, 2012). In addition, great efforts have been … Läs mer!
Tack vare systematiska granskningar och metaanalyser finns det i dag ett växande stöd för att lindra psykisk ohälsa med hjälp av psykologiska behandlingsmetoder. Stora ansträngningar har även gjorts för att göra evidensbaserade metoder, som kognitiv beteendeterapi (KBT), mer lättillgängliga så att fler människor kan få effektiv hjälp. Nu står vi inför ett skede där psykologiska … Läs mer!
Internet har förändrat våra liv och det gäller även sjukvård och socialtjänst. Svenska forskare var tidigt ute med att utveckla internetbaserade behandlingsprogram för hälsoproblem, ångest och depression. Dessa behandlingsprogram kan liknas vid internetkurser med texter, video och interaktiva element. Därutöver ges stöd och vägledning i solida system som påminner om den säkerhet som krävs när … Läs mer!
Prokrastinering är ett vanligt problem och brukar beskrivas som att medvetet skjuta upp något man planerat att göra, trots att man förväntar sig negativa konsekvenser av uppskjutandet. På senare tid har det forskats mycket om prokrastinering, men forskarvärlden är inte helt enig när det gäller hur fenomenet ska definieras och hur man bäst mäter det. … Läs mer!
Procrastination is a common problem, but defining and measuring it has been subject to some debate. In a paper that was just accepted for publication in Frontiers in Psychology presents the results from 2893 students and employees in Finland, Germany, Italy, Norway, Poland and Sweden using the Pure Procrastination Scale (PPS) and the Irrational Procrastination Scale … Läs mer!