Gravid och Exponering – hur ska man tänka?

I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Archives of women’s mental health” menar man att ångestsyndrom under graviditeten inte är ovanliga och att dessa problem förknippas med allvarliga och bestående konsekvenser för både modern och barnet. Exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeterapi (BT) är de psykosociala behandlingarna med mest empiriskt stöd vid ångest i den vuxna populationen. Dock gäller detta inte gravida kvinnor. De har oftast exkluderats i studierna just för att man antagit att det eventuellt skulle kunna finnas en risk att exponering skulle kunna stressa eller skada fostret. I artikeln, med titeln Are exposure-based cognitive behavioral therapies safe during pregnancy?”, försöker man gå igenom riskerna och väga dem mot nyttan utifrån både ett obstetrisk och ett psykiatrisk/psykologisk perspektiv. Baserat på de idag tillgängliga bevisen, undersöker författarna de potentiella riskerna (för mamman och barnet) och fördelarna med KBT / BT vid ångestsyndrom. De ställer även dessa i förhållande till andra tillgängliga behandlingsalternativ. Ur ett tvärvetenskapligt forskningsperspektiv hävdar de att exponeringbaseradebehandlingar sannolikt är säkra under graviditeten. Detta särskilt i förhållande till alternativen. Men de lyfter också kritiska frågor för framtida forskning att direkt testa de biopsykosociala effekterna av exponering hos gravida. Så även om brasklappar finns kvar är deras generella tolkning att den långsiktiga vinsten med exponeringsbehandling för mamman och barnet är större än risken för skador.

Artikeln kan läsas i sin helhet här:
http://psych.colorado.edu/~clinical/arch/docs/Arch,%20Dimidjian%20&%20Chessick,%20Is%20exposure%20safe%20during%20pregnancy,%202012.pdf

Referens:
Arch, J., Dimidjian, S., & Chessick, C. (2012). Are exposure-based cognitive behavioral therapies safe during pregnancy? Archives of Women’s Mental Health, 15, 445-457.

Uppdatering [2016-10-11]:
Det har kommit en ny studie i journal of Affective Disorders som jag tänkte sammanfatta, men i väntan på det så beskriver författarna själva sina fynd så här:

“Peripartum anxiety and depressive disorders are associated with adverse consequences for mother and child. Thus, it is important to examine risk factors, correlates and course patterns of anxiety and depressive disorders during pregnancy and after delivery.

Methods
In the prospective-longitudinal Maternal Anxiety in Relation to Infant Development (MARI) Study, n=306 expectant mothers were recruited from gynaecological outpatient settings in Germany and completed up to seven waves of assessment from early pregnancy until 16 months postpartum. Anxiety and depressive disorders and potential risk factors/correlates were assessed with the Composite International Diagnostic Interview for Women (CIDI-V), medical records and additional questionnaires.

Results
Although peripartum anxiety and depressive disorders appeared to be persistent in some women, others reported major changes with heterogeneous courses and shifts between diagnoses and contents. There was a considerable amount of incident disorders. Strongest predictors for peripartum anxiety and depressive disorders were anxiety and depressive disorders prior to pregnancy, but psychosocial (e.g. maternal education), individual (e.g. low self-esteem), and interpersonal (e.g. partnership satisfaction, social support) factors were also related. Limitation Knowing the aims of the study, some participants may have been more encouraged to report particular symptoms, but if so, this points to the importance of a comprehensive assessment in perinatal care.

Conclusion
Peripartum time is a sensitive period for a considerable incidence or persistence/recurrence of anxiety and depressive disorders albeit the course may be rather heterogeneous. Interventional studies are needed to examine whether an alteration of associated factors could help to prevent peripartum anxiety and depressive disorders”

Referens:
Martini, J., Petzoldt, J., Einsle, F., Beesdo-Baum, K., Höfler, M., & Wittchen, H. U. (2015). Risk factors and course patterns of anxiety and depressive disorders during pregnancy and after delivery: A prospective-longitudinal study. Journal of Affective Disorders, 175, 385-395. doi:10.1016/j.jad.2015.01.012

…och en till läsvärd studie på samma ämne:
Arch, J. J. (2014). Cognitive behavioral therapy and pharmacotherapy for anxiety: Treatment preferences and credibility among pregnantandnon-pregnant women. Behaviour Research and Therapy, 52(1), 53-60. doi:10.1016/j.brat.2013.11.003

Uppdatering [2014-04-01]:
Jag fick nedanstående bok av författaren med uppmaningen att sprida den så vill du ha en elektronisk gratis kopia av denna bok mejla mig: “For Women Only. Healing Childbirth PTSD and PostpartumDepression with Parts Psychology” av Dr. Jay Noricks

forwomen-smallbook1

1 thought on “Gravid och Exponering – hur ska man tänka?”

Comments are closed.