Kognitiv bias via Internet: en tillämpning av emotionellt Strooptest vid social fobi

Social fobi räknas till ångeststörningarna och utmärks av en uttalad bestående rädsla för sociala situationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning. Personer med social fobi är rädda för att de skall bete sig på ett förödmjukande sätt eller visa symtom på ångest i sociala situationer. Personer med ångeststörningar har ofta en selektiv uppmärksamhet riktad mot potentiella hot och mycket av deras kognitiva processer är upptagna med hotrelaterad information. Kognitiv bias och uppmärksamhetsbias är begrepp inom experimentell kognitiv psykologi som används för att förstå dessa fenomen. Ett av de mest kända experimenten inom kognitiv psykologi är Strooptest och emotionellt Strooptest. Emotionellt Strooptest går ut på att man visar två typer av ord, neutrala eller hotande ord, för en försöksperson. Orden är tryckta i olika färger. Försökspersonens uppgift är att säga färgen ordet är tryckt i så snabbt som möjligt utan att bry sig om vad det står. Resultaten från sådana experiment är oftast att försökspersoner med ångeststörningar är långsammare på att färgbenämna hotande ord jämfört med neutrala ord. Orsaker till skillnader i svarstider antas vara att färgbenämning och ordläsning sker via åtskilda processer och att hotande information kräver mer uppmärksamhet hos en person med ångest vilket gör att färgbenämningen försenas. Syftet med denna studie var att undersöka om uppmärksamhetsbias vid social fobi skulle kunna påvisas genom en Internetbaserad version av emotionellt Strooptest. Vidare var syftet att undersöka om sådan uppmärksamhetsbias skulle visa sig på likartat sätt som tidigare uppmätts vid sedvanligt datorbaserat emotionellt Strooptest. Den Internetbaserade versionen, Webstroop jämfördes mot den sedvanliga versionen, Stroop. Försökspersoner var 87 personer som ingick i en behandlingsstudie för social fobi, SOFIE. Dessa slumpades till att antigen göra Webstroop eller Stroop. Testerna genomfördes vid psykologiska institutionen i samband med att försökspersonerna skulle genomgå en klinisk bedömningsintervju. Vid Stroop skedde färgbenämning genom att trycka ned mellanslagstangenten och samtidigt säga ordets färg högt. Vid Webstroop skedde färgbenämning genom att klicka med datormusen på en ikon som fanns på datorskärmen under det aktuella ordet. Resultatet för Webstroop blev att svarstider för socialt hotande var kortare jämfört med svarstiden för neutrala ord. För Stroop blev resultatet att svarstiderna var längre för socialt hotande ord jämfört med neutrala ord. Resultaten för Webstroop gick i omvänd riktning mot den förväntade, att socialt hotande ord skulle ge längre svarstider vilket är den effekt som oftast rapporteras i litteraturen. En orsak till den omvända effekten kan vara att försökspersonerna i Webstroop använde datormus för att färgbenämna vilket tog längre tid. Detta gjorde sannolikt att försökspersonerna i Webstroop befann sig vid en punkt längre fram i informationsbearbetningsprocessen jämfört med försökspersonerna i Stroopbetingelsen.