Idag publicerades studieprotokollet för den pågående studien om prokrastinering i en vetenskaplig tidskrift.
Alla människor skjuter då och då upp saker och ting som vi egentligen skulle behöva genomföra. Ofta handlar det om uppgifter som upplevs svåra eller tråkiga att utföra, eller att vi blir distraherade av sådant som känns mer intressant att ägna vår tid åt. Gemensamt för dessa situationer är att vi medvetet väljer att påbörja eller slutföra ett åtagande senare än planerat. I de flesta fall lyckas vi dock till slut att fullfölja det vi har tagit på oss, men för vissa personer kan det vara så pass besvärligt att komma till skott att det utvecklas till ett återkommande problem.
Inom psykologi kallas detta vanligen för prokrastinering, av latients pro (framåt, eller till förmån för) och crastinus(av morgondagen), men till vardags brukar vi benämna det uppskjutandebeteende. Med det menas “att medvetet välja att fördröja ett tilltänkt handlingsförlopp trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser”. Inte sällan utvecklas detta till ett mönster som upprepar sig, något som kan påverka oss fysiskt, psykiskt och socialt. Personer med stora besvär av prokrastinering kan ofta lida av stress, ångest och depression.
På Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet, tillsammans med medarbetare från Linköpings Universitet, pågår sedan länge forskning på behandlingar av psykisk ohälsa. I behandlingsstudien Prokrastinera vill vi nu undersöka hur en internetbaserad självhjälpsbehandling fungerar för personer med svåra och kroniska problem av prokrastinering. Du kommer att få tillgång till ett självhjälpsmaterial som har utvecklats specifikt för uppskjutande, och där läsning och övningar hjälper dig att komma tillrätta med dina svårigheter.
Prokrastinering orsakas av ett flertal faktorer som gör det svårt att ta sig an uppgifter på ett bra sätt. I många fall grundläggs detta beteende tidigt i livet, och kännetecknas ofta av svårigheter att agera målinriktat samt att vänta med en belöning. I Prokrastinera kommer du att få lära dig hantera dina problem bättre, bland annat genom att öva dig på struktur, målsättning och att skapa nya rutiner. Samtliga delar ingår i den behandlingsform som heter Kognitiv Beteendeterapi (KBT), och har tidigare visat sig fungera för liknande problem.
Du kan läsa hela studieprotokollet via länken nedan.
Referens:
Rozental, A. & Carlbring, P. (2013). Internet-Based Cognitive Behavior Therapy for Procrastination: Study Protocol for a Randomized Controlled Trial. JMIR Res Protoc 2013;2(2):e46 [doi: 10.2196/resprot.2801]